Monthly Archives: April 2015

I sorgens famn i min hand

IMG_2087Äntligen kan jag hålla den fina fysiska boken I sorgens famn i min hand efter att i månader ha umgåtts med den via datorn. Elisabeth Lindström, som är författare till boken, kommer för alltid att ha en särskild plats i mitt hjärta och det beror inte enbart på att vi är förlagskollegor på Grim förlag och tryggt kan luta oss mot vår förläggare Annika Bengtsson, så fort vi grubblar över något, utan vårt förhållande har fler parametrar än så.

Elisabeth medverkar nämligen i min reportagebok Våra älskade orkade inte leva och hon var den första jag tog kontakt med när jag hade börjat fundera på att skriva en bok om hur anhöriga upplever ett självmord i familjen. Jag fick via en sluten grupp på Facebook veta av Elisabeth att det inte fanns någon bok om att vara anhörig till någon som tagit sitt liv och därför hade hon börjat bearbeta sina dagboksanteckningar under det första året sedan hon mist sin son David i suicid för att så småningom ge ut dem i bokform. Jag frågade om hon kunde tänka sig att låta sig intervjuas i min bok och blev väldigt glad över att hon utan betänkligheter tackade ja.

En solig sommardag begav jag mig till Gimo för att träffa Elisabeth IRL och det var så härligt att få möta den kloka, varma och fina kvinna som jag lärt känna via mejl och statusuppdateringar på Facebook. Vi klickade direkt och under flera timmar pratade vi om något av det allra svåraste och värsta som kan drabba en förälder – att ens älskade barn avslutar sitt liv på egen hand.

Parallellt med arbetet med min egen bok har jag varit redaktör för Elisabeths och sett boken växa fram dag för dag. Och nu är den äntligen här. Genom den kommer David att leva för alltid för nu finns snart boken om honom på Kungliga biblioteket där all litteratur i Sverige sedan hundratals år lagras.

Det känns riktigt fint.

Advertisements

Vill du blogga om Våra älskade orkade inte leva?

IMG_1958Reportageboken Våra älskade orkade inte leva sprids så fint över landet och jag tror att den kan vara till både tröst och stöd för människor som förlorat en nära anhörig i självmord. I boken intervjuar jag åtta människor som mist en, två eller rent av tre familjemedlemmar i suicid och jag talar också med två personer som i sina yrkesroller träffar både anhöriga och dem som går i självmordstankar – en psykoterapeut och en präst.

Alla medverkar med sina rätta namn för att motverka de tabun som fortfarande finns kring självmord. Vi vill visa att vi vågar prata om något av det allra svåraste och värsta som kan hända; att en älskad person inte orkar leva längre utan tar sitt liv.

Vågar du också prata om det? Vågar du skriva om det? Har du en blogg? Då kanske du vill ha ett recensionsexemplar av Våra älskade orkade inte leva?

Under förutsättningen att du skriver en recension eller berättar om andra tankar som dyker upp när du läser boken och skickar länken till mig, så jag kan länka vidare till dig, får du gärna ett exemplar hem i brevlådan. Min förläggare Annika Bengtsson på Grim förlag och jag tycker att ämnet är så viktigt att vi vill uppmana ännu fler att våga prata om självmord – för alla drabbade anhörigas skull.

De är nämligen inte så ensamma som de ofta känner sig. Varje år tar ungefär 1 500 personer livet av sig i Sverige och det betyder en person var sjätte timme, året runt. Alla lämnar chockade och förtvivlade anhöriga efter sig. Kring 15 000 personer försöker ta sitt liv varje år och ännu fler, det kan vara hundra gånger så många säger forskare inom området, bär på självmordstankar. Därför är självmord ett stort samhällsproblem och att tala om det kan hjälpa både dem som hamnat i negativa tankar och de anhöriga.

Hör av dig via mejl till joanna@bjorkqvist.org eller till info@grimforlag.se om du är intresserad av att få ett recensionexemplar att blogga om!

 

Intressant statistik per län

IMG_1962 - version 2Jag får ofta intressanta mejl från min förläggare Annika Bengtsson på Grim förlag och idag kom ännu ett. Den här gången var det statistik som landade i min mejlkorg och där fanns spännande siffror över hur det går för min reportagebok Våra älskade orkade inte leva på nätbokhandeln Adlibris.

Ämnet för boken är ju att vara nära anhörig till någon eller några familjemedlemmar som tagit sitt liv och detta händer tyvärr dagligen runt om i vårt land. Vartenda dygn avslutar fyra personer sitt liv – en var sjätte timme – och de lämnar varje år tusentals chockade och förtvivlade anhöriga efter sig.

Ett självmord slår blint. Även om det inte är alldeles jämnt fördelat drabbar ett självmord såväl kvinnor som män och det sker både i norr och söder.

Ändå är statistiken jag läser så intressant. Av dem som köpt boken via Adlibris är 91,2 procent kvinnor och endast 8,8 % män. Allra bäst säljer boken i Västmanland, Värmland och Örebro län, medan den säljer minst i Jämtland, Västernorrland, Dalarna och på Gotland.

Att det är kvinnor som i första hand köper boken känns inte helt oväntat, även om differensen mellan könen är betydligt större än jag trodde. Men försäljningssiffrorna för de fyra sista länen jag räknade upp förvånar mig. Boken säljer i Västerbotten, men inte alls lika bra i grannlänen Jämtland och Västernorrland. Den säljer också i Värmland (riktigt bra dessutom) men knappt alls i grannlänet Dalarna. Och den säljer på Öland men inte på Gotland.

Eftersom de drabbade finns över hela landet, en blogg (som den här författarbloggen som talar om att boken finns) kan läsas var man än befinner sig och Adlibris också når ut till hela Sverige tycker jag att det är väldigt intressant. Och det får mig att fundera lite.

Vad beror detta på och hur skapar man en större balans?

Svar till Nyfiken och grubblande.

Vinnaren i påsktävlingen är utsedd

IMG_1709Nu har tiden gått ut för påsktävlingen som Grim förlag och jag anordnade för några dagar sedan. Det visade sig att frågan jag ställde var svårare än jag trodde. Frågan var hur många personer jag intervjuat i reportageboken Våra älskade orkade inte leva och många svarade åtta, men det är tyvärr fel.

Det är förvisso sant att jag intervjuat åtta nära anhöriga till någon eller några som tagit sitt liv, men jag har även intervjuat en psykoterapeut och en präst, som i sina yrkesroller träffar både anhöriga och människor som har tankar på att ta sitt liv, så det rätta svaret är tio.

HÄR på bokens Facebooksida kan ni läsa vem som vann. stort GRATTIS!

GLAD PÅSK!