Category Archives: media

Fin artikel i Göteborgs-Posten

För en månad sedan träffade jag frilansjournalisten Ingemo Orstadius på ett kafé i Göteborg. Hon skulle skriva en personporträttsserie i tre delar med anledning av den nationella konferensen om suicidprevention som äger rum i Göteborg den 12-13 september och i den serien fick jag som volontär på konferensen vara med.

Jag kommer att vara på plats under båda dagarna och ansvara för en inspirerande bokhörna där man kan få tips om all möjlig litteratur på temat självmord och psykisk ohälsa. Det kommer också att vara möjligt att köpa mina reportageböcker Våra älskade orkade inte leva och När mörkret viker undan för livet på plats. Det hoppas jag att många tar tillfället i akt att göra, men framför allt hoppas jag på att det kommer många människor för att prata böcker med mig, för det kommer verkligen att finnas ett imponerande stort utbud av litteratur.

Ingemo Orstadius och jag hade ett mycket trevligt samtal på fiket och hon hade fullt sjå att skriva ner allt jag sa, för som vanligt babblade jag på i ett rasande tempo. Ibland fick jag sakta ner svadan lite, men det var ändå imponerande hur väl hon fångade mig och hur mycket hon faktiskt fick med i reportaget.

Först ut i reportageserien var Else-Marie Törnberg, som är verksamhetschef på SPIV (Suicidprevention i Väst) och en oerhört trevlig person, som jag har haft nöjet att träffa vid några tillfällen. Det blev en fin och intressant artikel  med fantastiska bilder i lördags.

Igår var det forskaren Franz James tur och även denna artikel var mycket intressant och bilderna riktigt spännande.

Därför var jag mycket nyfiken på den tredje och avslutande delen som kom idag, för den skulle handla om mig. Jag hade fått läsa texten innan, så jag visste att den var både korrekt och välskriven, men det är alltid skillnad att läsa den när den är klar, trots allt. Med stor spänning klickade jag fram länken på mobilen redan innan jag steg upp ur sängen, för att se hur allt såg ut och det såg så bra ut så.

Bilderna hade jag inte sett innan de publicerades, så jag hade ingen aning om hur de skulle se ut. Jag trivs betydligt bättre bakom kameran än framför, så jag ser kanske lite skeptisk ut på ena bilden, men det är i alla fall inte fotografen Nicklas Elmrins fel. Tvärtom tycker jag att han fick till speglingen i skyltfönstret riktigt fint och på nätet ligger även en bild där jag tittar fram i en portuppgång. Också lite kul.

Det känns roligt att mina reportageböcker uppmärksammas på så många olika ställen och i så olika sammanhang nu. Ena dagen får jag hedersomnämnande av Suicide Zero och andra dagen nästan ett helt uppslag i GP.

Nu ska jag packa ner både mina och andra författares böcker för att tidigt imorgon bitti bege mig till Svenska mässan i Göteborg.

Kanske kommer någon av mina läsare dit? Hoppas det!

Fint hedersomnämnande för reportagebok

Idag uppmärksammas den internationella suicidpreventiva dagen runt om i världen och det är också exakt ett år sedan min senaste reportagebok När mörkret viker undan för livet släpptes.

I fredags ägde en konferens rum på Hotel Hilton Slussen i Stockholm och då delade generalsekreteraren Alfred Skogberg på Suicide Zero ut priser för bästa rapportering av självmord under 2016. Redan klockan 4 på morgonen ringde väckarklockan för att jag skulle hinna ta 6-tåget från Göteborg till huvudstaden för att vara med under prisceremonin. Det var det värt!

Vann gjorde Niklas Ekdal med sin bok Hur jag dog. Pia Minati fick hedersomnämnande för sin bok Vem som helst men inte Magdalena och även jag fick ett hedersomnämnande för När mörkret viker undan för livet.

Så här lyder den fina motiveringen:

”Genom intervjuer med personer som på olika sätt kommit i kontakt med psykologiska olycksfall/självmord får läsaren insikter om att de cirka 1500 årliga tragedierna får enorma konsekvenser. En viktig bok som ökar förståelsen kring något som för många är oförståeligt.”

Jag är så stolt, glad och tacksam! Det betyder mycket för mig att boken får detta fina erkännande för det visar att mina fantastiska intervjupersoner inte öppnat sina hjärtan förgäves när de låtit mig ta del av deras gripande livshistorier. Att de vågat prata om något av det allra svåraste som finns, att livet ibland är så svårt och så svart att det inte verkar vara värt att leva, gör skillnad och det är denna fina utmärkelse ett flott bevis på.

Utan alla generösa och öppenhjärtiga medverkande i När mörkret viker undan för livet hade det inte blivit någon bok, så detta hedersomnämnande är minst lika mycket deras som mitt.

Jag är också väldigt tacksam över att min förläggare Annika Bengtsson har velat ge ut både Våra älskade orkade inte leva och När mörkret viker undan för livetGrim förlag. Hon tyckte redan från början att båda reportageböckerna om självmord var viktiga och det kändes väldigt värdefullt att jag kunde säga till mina intervjupersoner att det faktiskt kommer att bli en bok. Det var avgörande att ha den tryggheten från början, så ingen blottade sig för mig i flera timmar för att sedan landa i ett manus som gick i papperskorgen.

Tusen tack, alla som varit inblandade! Vi gjorde det tillsammans och nu har vi fått vårt erkännande – vi gjorde det bra!

Sex fina sidor i Icakuriren

imageEfter en omtumlande och intensiv helg är det dags för en ny spännande arbetsvecka.

Och den börjar riktigt bra!

I det nya numret av Icakuriren (nr 37), som är Sveriges ledande veckomagasin, finns ett fantastiskt fint reportage med utgångspunkt från När mörkret viker undan för livet. Reportaget är på hela tre uppslag (wow och hurra!) och mycket välskrivet av frilansjournalisten Anna Wahlgren. De fyra första sidorna handlar om Malin Kling Uddgren, som medverkar i min bok, och försökte ta sitt liv första gången när hon var tolv år. Malin är en av de mest verbala människor jag träffat och hon uttrycker sig på sitt alldeles eget vis. Detta har Anna fångat på ett perfekt sätt och det gör mig så glad. Det går inte att låta bli att berörd av Malins livshistoria.

imageÄven Petra Andréasson, som är psykiatrisjuksköterska och jobbar på psykambulansen som rullar på Göteborgs gator intervjuas i Icakuriren. När Petra och jag träffades på att kafé i Göteborg och hon berättade om sitt viktiga arbete fick jag en så oerhört stark känsla av att hon var rätt person på rätt plats. När hon möter människor via sitt jobb är de ofta i ytterst sårbart skick och för att kunna hantera tror jag att det krävs både en alldeles speciell personlighet och många års erfarenhet. Petra har båda delarna.

imageJag fick också vara med i reportaget och även det var fint skrivet. Dessutom fick båda mina böcker, även Våra älskade orkade inte leva som kom förra året, vara med på bild och det gladde mig mycket eftersom båda böckerna med sina olika perspektiv är viktiga.

Det betyder så mycket att media allt oftare vågar ta upp det svåra och tabubelagda ämnet självmord. Idag vet vi att det räddar liv att lyfta ämnet.

Tillsammans gör vi skillnad – ännu en gång!

Tjusigt nyhetsbrev från Adlibris

adlibris-reklam-10-septVilken makalös dag det var igår! Releasen av min nya reportagebok När mörkret viker undan för livet sammanföll precis som planerat med den internationella suicidpreventiva dagen och dagen till ära fick jag också min debattartikel införd i såväl pappersutgåvan som nätupplagan av Aftonbladet. Debattartikeln delades friskt på sociala medier och av alla som gjorde sin röst hörd efter att ha läst artikeln höll över 90 procent med mig om att vi behöver en ändring i skollagen för att rädda liv. Helt fantastiskt att få uppleva detta.

På eftermiddagen fick jag som vanligt nyhetsbrevet från Adlibris. Jag prenumererar på det sedan flera år och brukar alltid kika i det efter intressanta nyheter. Igår var det dock så mycket annat hela dagen att jag inte öppnade mejlet förrän på kvällskvisten och då  höll jag på att svimma av glädje. Min nya bok fanns med i brevet! Och inte nog med det – det fanns en direktlänk till den på Adlibris, så om någon blev intresserad kunde de bara klicka på boken och skutta vidare till Adlibris för att läsa mer eller rent av lägga en beställning.

Jag kan inte låta bli att undra hur många tusen nyhetsbrevet går ut till och självklart undrar jag också om det kommer att märkas i försäljningsstatistiken framöver. Men allra mest är jag glad över att just min bok blivit utvald att få vara med i nyhetsbrevet.

Vilken lycka!

 

Viktig debattartikeln i Aftonbladet

debatt-aftonbladetIdag uppmärksammas den suicidpreventiva dagen runt om i världen och idag släpps också min nya reportagebok När mörkret viker undan för livetGrim förlag. Dagen till ära har jag fått med en debattartikel både i pappersutgåvan av Aftonbladet och på Aftonbladets websida. Jag är så tacksam och glad över att debattredaktionen valde att publicera den för jag tycker att den är så oerhört viktig.

Jag föreslår en ändring i skollagen så att det ska bli lika självklart att prata om psykisk ohälsa och självmord redan under skoltiden, precis som det är naturligt att prata om miljöfrågor, jämställdhet samt sex och samlevnad. Det är dags för politikerna att visa att de menade allvar när riksdagen redan 2008 antog en nollvision mot självmord.

HÄR kan ni läsa den angelägna debattartikeln som jag hoppas får stort genomslag. Dela den gärna om ni håller med mig!

fullsizerender

Dagens intervju på P4 Halland

imageAtt vara med i direktsänd radio är alltid lite pirrigt, men eftersom jag kan mitt ämne rätt bra och hade med mig ett glas vatten in i studion kände jag mig trots allt ganska lugn när jag ställde mig framför mikrofonen mitt emot programledaren Marika Rennerfelt på P4 Halland i förmiddags.

Lite fick hon höja bordet så jag skulle slippa luta mig alltför mycket för att kunna prata i mikrofonen för jag är ganska lång, men sedan rullade samtalet på. Ibland avbröts vi av musik men sedan var vi tillbaka igen och det kändes avslappnat och bra.

Många känner sig obekväma med att höra sin egen röst i etern, men det släppte jag för länge sedan. Redan när jag gick på Journalisthögskolan i Göteborg i mitten på 1990-talet gjorde vi både radio och tv och då fick vi snällt vänja oss vid våra röster. När jag sedan fick jobb som nyhetsreporter på Sveriges Television pratade jag i mikrofon varje dag och rusade sedan hem för att se sändningen, så jag står ut med min röst. Jag vet att det allra viktigaste är att man talar i lagom tempo och inte i mun på varandra. Det försöker jag bära med mig i alla eterintervjuer och det är svårt nog för mig som vanligtvis talar både fort och babbligt.

imageVi pratade bland annat om orden självmord/suicid, den internationella suicidpreventiondagen, hur vi kan hjälpa varandra, hur boken fick sin titel och att det är en myt att de som en gång försökt ta sitt kommer att fortsätta tills de lyckas.

Förhoppningsvis kan ni höra intervjun i sin helhet via denna länk HÄR och då ska ni gå in 1:03:30 in i programmet.

Hoppas ni tycker att det är intressant!

PS. Det finns en kortversion också och den hittar ni förhoppningsvis HÄR.

Veckotidningen Allas och Radio Halland

image Det är så roligt att det hela tiden händer saker kring nya reportageboken När mörkret viker undan för livet, som släpps på den internationella suicidpreventiva dagen nu på lördag.

Idag finns det nya numret av veckotidningen Allas (nr 37) ute i butikerna och där finns ett fyra sidor långt reportage med utgångspunkt från boken. Först är det en liten bild på mig och en fin text där jag är särskilt förtjust i rubriken. Det är viktigt att veta att det inte är ett val att ta sitt liv. Därför hette min första reportagebok Våra älskade orkade inte leva och inte Våra älskade ville inte leva.

Förr ansåg man att man skulle respektera den enskildes rätt att bestämma över sitt eget liv och sin egen död, men idag inser man att det inte alls handlar om ett medvetet val. Ett val handlar om att man väger olika alternativ för och emot varandra på ett rationellt sätt och man kan också rådfråga andra personer man litar på innan man fattar ett genomtänkt beslut.

Så är det inte när det gäller självmord. Tvärtom menar man nu att det handlar om att problemlösningsförmågan inte räcker till. Man vill egentligen leva men inte under de förhållanden som råder för tillfället. När ångesten blir så stor att man inte kan se en utväg – det är då det händer. Då blir det en psykiskt olyckshändelse som i värsta fall får dödlig utgång.

imagePå de resterande sidorna i reportaget får läsarna möta mina fantastiska intervjupersoner Sandra Hansen och Jessica Hjert Flod. Jag är så tacksam över att jag fått förvalta deras viktiga historier och de har så mycket viktigt, klokt och värdefullt att dela med sig av.

Jag är också mycket tacksam över att Allas vågar lyfta det fortfarande tabubelagda ämnet suicid för andra året i rad. Även förra året vid denna tid inför den suicidpreventiva dagen gjordes ett fint reportage om min förra bok och det reportaget publicerades exakt samma dag som jag träffade den första intervjupersonen inför boken som släpps nu – fantastiska Sandra Hansen.

Strax efter klockan 11 idag kan ni höra mig bli intervjuad på Radio Halland om ni vill. Oavsett var i landet man bor kan kan lyssna via appen eller sajten sr.se.

Det är alltid spännande med direktsändning så håll gärna tummarna för mig!

 

SVT Halland om nya reportageboken

IMG_2395Nu har jag skickat ut ett gäng pressmeddelanden till flera olika nyhetsredaktioner och det är alltid lika spännande att se vad som händer i samband ett sådant utskick. Den här gången var SVT Halland snabbast på att svara och bara någon timme efter att jag mejlat kom ett trevligt telefonsamtal där Gabriel Djärf undrade om han fick ställa några frågor apropå min nya reportagebok När mörkret viker undan för livet.

Självklart fick han det! Hurra!

Ytterligare någon timme senare var artikeln redan klar och upplagd på nätet. Helt fantastiskt roligt.

Lika kul var det att vara på fest igår kväll och höra av en av gästerna att hon läst om mig och min bok på SVT:s webbsajt alldeles innan festen. Det blev alltså inte bara en fin artikel – den fick genast läsare också!

Fin artikel med bra boktips

image Marcus Ericsson, som medverkar i Våra älskade orkade inte leva, är en fantastiskt eldsjäl inom suicidprevention och han har så otroligt många kloka tankar. Det märkte jag redan första gången jag träffade honom. Han hade kommit så långt i sina funderingar och tankar och jag kände direkt en stor tacksamhet över att han ville låta sig intervjuas av mig inför min förra reportagebok. När jag fick berätta hans historia fick boken den avrundning den så väl behövde.

Marcus pappa tog sitt liv för sex år sedan och i samband med det fick Marcus kontakt med SPES, SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd. Om hur han fick hjälp där och hur han idag hjälper andra står att läsa i en välskriven och viktig artikel som hittas HÄR.

imageI en faktaruta i samband med artikeln finns boktips och där nämns bland andra Våra älskade orkade inte leva. Jag blir så glad varje gång boken nämns i sammanhang som detta, för jag vet att många som drabbas av att en älskad person tar sitt liv upplever en stor ensamhet när de i själva verket inte alls är ensamma. Tvärtom är det många andra som drabbas varje år och genom att dela med sig av sina livsberättelser kan människor spegla sig i varandras känslor och känna sig mindre ensamma.

Dessutom bryter vi tabut kring psykisk ohälsa och självmord varje gång vi lyfter ämnet. Det är viktigt för vi måste våga prata om det.

På så sätt kan vi rädda liv.

Trevlig artikel i Kungsbacka-Posten

imageIdag finns en trevlig artikel på en hel sida om min kommande bok När mörkret viker undan för livet i Kungsbacka-Posten. Kungsbacka-Posten är, som vanligt, den första tidningen som skriver om en bok som jag har på gång och det tycker jag är trevligt eftersom jag var krönikör på tidningen i över sju år. Precis som förra gången är det Emma Hellström som skrivit artikeln och jag tycker alltid att hon skriver bra.

Det kanske känns lite hemskt att få den här artikeln rätt i nyllet en lördagsmorgon när semestern just har börjat för många människor, men det som står i rubriken är verkligen sant. Vi måste prata mer om självmord, för att våga lyfta ämnet räddar faktiskt liv. Och finns det något viktigare? Svaret på den retoriska frågan är nej.

På sommaren ökar dessutom antalet självmord, så våga fråga. Om du har någon i din närhet som inte verkar må bra behöver du inte vara rädd för att fråga hur det är. Alla som jag intervjuat genom åren vill få en sådan fråga. De behöver få bekräftelse och de vill bli sedda. Forskare slår till och med fast att en så konkret fråga som “Funderar du på att ta ditt liv?” är av godo. Om svaret är nej, är ingen skada skedd. Ingen som inte bär på dessa tankar ser det som ett tips. Däremot om tankarna finns kan frågan vara en första väg ut ur den ensamhet och det mörker som ofta omger suicidala.

Tillsammans, genom att bry oss om varandra, kan vi göra livet lite lättare för någon annan och till och med rädda liv.

Det känns fint så här i sommartid.