De första fyra månaderna har gått otroligt fort och imorgon går vi in i maj. För några år sedan skrev jag en krönika i Kungsbacka-Posten, som jag skrev krönikor för i över sju år, och den handlade om att maj är årets kortaste månad. Det är så otroligt mycket som ska hinnas med på en och samma månad. När barnen var små var det uppvisningar och avslutningar hela månaden och när jag jobbade som lärare låg de sista viktiga proven i början av maj och sedan var det betygssättning som gällde under senare delen. Att sätta betyg var alltid oerhört jobbigt för mig och tog både mycket tid och energi i anspråk. Dessutom var det alltid en massa roliga sociala tillställningar på gång just i maj. Det var som om alla legat ide under vinterhalvåret och nu längtade efter att umgås igen.

Nu när barnen är både vuxna och utflugna är det ont om uppvisningar och avslutningar och betyg slipper jag tack och lov sätta numera, men det sociala livet har, äntligen efter pandemin, återhämtat sig och på klassiskt vis är varenda fredag- och lördagkväll redan inbokade under hela månaden. Min poäng med krönikan var att känslan av att månaden är så kort och intensiv förstärks av att namnet maj endast innehåller tre bokstäver. Jämför med evighetslånga och grå november som känns nästan oändligt lång och innehåller åtta bokstäver. Det är en ökning med hela 167 procent och det känns. November känns verkligen minst 167 procent längre än lilla ljuvliga maj. Minst!

Även om jag inte sätter betyg längre lever jag ändå kvar i bedömningsvärlden i mitt arbete som lektör och redaktör. Men det allra bästa med dessa uppdrag är att det alltid finns tid att förbättra sin prestation. Som lektör och redaktör sätter jag inga slutbetyg som författaren bär med sig resten av livet, utan mitt utlåtande och mina synpunkter är enbart ett steg framåt. Det passar mig mycket bättre.

Har du ett manus som du inte vill ha slutbetyg på men som skulle må väl av en utomståendes skarpa ögon och varsamma hand? Hör i så fall gärna av dig till mig på joanna@bjorkqvist.org.

Glad Valborg!

Det är fortfarande oftast lite väl kyligt för att sitta ute och läsa manus, men påskriset fick vara ute en liten stund i alla fall. Hoppas att värmen kommer snart för nu längtar vi efter den, även om vi får vara glada för att det i alla fall är mer sol än snö och regn just nu.

Under de senaste veckorna har jag läst två barnboksmanus och ett ungdomsmanus och idag är det dags för ett vuxenmanus igen. Det är så härligt med denna mix för jag behöver titta på rätt så olika saker i alla genrer och jag gillar den växlingen. När det gäller barnböcker är en viktig sak att språket passar målgruppen. Det är inte fel med en liten utmaning så barnen kan utveckla sitt ordförråd, men samtidigt får sagan inte stanna upp för att barnet inte förstår. Då bryts magin och man kommer direkt tillbaka i verkligheten.

Vuxenmanuset som jag ska ta mig an idag är det andra i en serie av fyra och det är alltid lika kul när författare kommer tillbaka till mig gång på gång. Eftersom jag varit i den här branschen i ett antal år vid det här laget har antalet författare som återkommit blivit allt fler. Om bara ett par veckor kommer ett femte manus av en och samma författare och jag ser redan fram emot att få läsa det för hen skriver alltid så finurligt, humoristisk och tänkvärt. Det är underbart när man direkt känner igen en författares stil och sätt att skriva.

I påsk ska jag kosta på mig att vara lite ledig och umgås med familj och vänner, men jag blir inte ett dugg förvånad om jag råkar sitta här vid datorn igen på annandagen. Det brukar råka bli så …

GLAD PÅSK!