Monthly Archives: August 2015

En velig författare byter bild

IMG_8137 - version 5_3För två dagar sedan skrev jag att jag hade valt vilken bild jag skulle ha på väggen i vår monter B04:73 på Bokmässan om några veckor. Nu råkar det dock vara så att jag är norra Europas allra veligaste person när det gäller ungefär allt som finns att ta ställning till, så bara för att jag tyckte en sak för ett par dagar sedan behöver det inte alls betyda att jag tycker samma sak nästa gång tanken dyker upp hos mig.

Jag tror faktiskt att jag ska välja en annan bild i den månghövdade bildserien min syster var snäll och tog på mig för några dagar sedan. Dessutom tror jag att jag ska välja ett filter med lite mildare toner. Jag tycker inte om att manipulera och fotoshoppa bilder egentligen, men jag gillar att dra lite i kontraster och jag tycker om när det ser mjukt och fint ut.

På den här nya bilden har jag dessutom bättre vinkel på ansiktet så det inte blir så mörkt. Och så lutar jag lite, utan att ha ändrat i efterhand. Det ser lite levande ut, tycker jag.

Filtret jag har här på bilden heter Antikt och passar väl bra för någon som är 47 år och fyller 48 på Bokmässans sista dag för i år? Lite antik kommer jag nog att känna mig bland alla yngre författarkollegor, men jag tröstar mig lite med att jag faktiskt bidrar till att dra ner medelåldern i vår monter. Där är jag näst yngst av oss sex som ställer ut. Slagen av en kollega som är åtta månader yngre.

Det är inte ofta jag är näst yngst längre.

PS. För den som inte vill bläddra bland blogginläggen är det dessa två bilder jag velar mellan just nu …

Den första jag valde:                                                                          Den jag tror jag vill ha nu:

IMG_8137 - version 5_3

IMG_8138_6

Advertisements

Porträttbild till Bokmässan

IMG_8138_6Vi kommer att vara sex författare i vår monter B04:73 på Bokmässan i Göteborg och alla sex kommer att ha porträtt i A4-storlek uppsatta på väggen för att skapa lite hemtrevnad och visa vilka som hör hemma i montern även om man råkar vara iväg på lunch eller så. Jag tycker att det är en väldigt trevlig idé. Särskilt när det gäller de andra författarna. Det är värre när det gäller mig själv.

Ett av mina största intressen i livet är fotografering och jag tar oerhört många bilder hela tiden. Två veckor i Grekland i somras resulterade i över 1 460 bilder och då har vi ändå varit där sex år i rad, så många bilder är redan tagna, så att säga. Mina barn har vuxit upp med en kameralins mot ansiktet nästan konstant och innan jag började fotografera digitalt gick halva föräldrapengen åt till att lösa ut alla fantastiska bilder jag tagit på mina bedårande bebisar.

Jag älskar att vara bakom kameran och tar alla författarporträtt för Grim förlag. Även mina vänner ber mig emellanåt att ta porträttbilder på dem när de ska söka nya jobb eller uppdatera sina hemsidor.

Men så är det ju det här med att jag inte alltid får vara bakom kameran utan måste vara framför. Det är inte alls lika roligt. Igår var min syster så snäll att hon kom hem till mig och hjälpte mig att ta nya bilder inför Bokmässan. Jag hade sett ut två olika platser i trädgården som vi kunde ta bilderna på för där var ljuset bäst.

Jag vill självklart se snygg ut på bilderna, för det vill ju alla, men ännu viktigare är det att det känns att det är JAG på bilden. Jag ser inte ett fotografi enbart som ett foto utan som en spegelbild av själen och då är det viktigt att bilden känns äkta och sann så man får en känsla av mig som person.

Då är kläderna en viktig del av bilden. Jag klär mig ofta i glada färger och tvekar inte inför att sätta på mig en glitterkjol en alldeles vanlig dag på jobbet. På bild kan detta dock bli lite mycket, även om jag trivs så IRL. Därför valde jag en svart enkel tröja som bas igår och adderade en cerise sjal. Det tycker jag blir en lagom kompromiss.

Mitt hår är en väldigt stor del av mitt utseende och jag beskrivs ofta som “hon med det lockiga håret, du vet”. Det ser lite olika ut från dag till dag och är det blåsigt kan det bli hur tokigt som helst. Men igår var det lugnt och stilla här hemma, så det var en bra dag för mitt burr.

Jag sa till syrran att smattra på med kameran för jag vet att man måste ta ganska många bilder för att få en eller ett par som funkar riktigt bra och hon lydig och gjorde som jag sa. Dessutom rättade hon till sjalen lite då och då för den åkte lite hit och dit när jag rörde mig.

Efter att ha matat in ett par hundra bilder i datorn och kikat noga på var och en valde jag den som syns i inlägget. Färgglad med mycket hår och ändå rätt seriös, hoppas jag. Hoppas den funkar tillsammans med de andra fem bilderna på kollegorna.

Välkomna till monter B04:73 för att se alla bilderna och oss författare IRL!

 

Namnskylt och monterprogram klart

IMG_8111Idag är det exakt fem veckor kvar tills Bokmässan i Göteborg slår upp sina portar för året. Eftersom jag ska hålla i ett seminarium tillsammans med Elisabeth Lindström som medverkar i min reportagebok Vår älskade orkade inte leva får jag en alldeles speciell namnskylt att bära under mässdagarna och nu har den kommit. Den är så fin att jag inte nöjer mig med att kalla den en namnskylt. Jag ser det som en brosch.

Seminariet äger rum fredag den 25 september klockan 12.30 på plan 2 i Svenska Mässans lokaler och Elisabeth och jag kommer att samtala om hur det är att prata om något så svårt som självmord i familjen när man inte känner varandra. Till seminarierna måste man ha en speciell biljett och den kan köpas i förväg eller på plats om man är intresserad. Vi hoppas på många besökare, så välkommen dit!

Programmet för vår monter B04:73 är nu klart. Jag kommer att lägga upp programmet i sin helhet när det närmar sig, men redan nu har jag uppdaterat informationen under fliken Kalendarium och fört in när jag själv kommer att berätta om arbetet kring Våra älskade orkade inte leva och annat som berör mitt författarskap. På flera av programpunkterna får jag dessutom sällskap av någon av de medverkande i boken och det gläder mig mycket att mina fantastiska intervjupersoner ställer upp och berättar sin historia inför publik. Dessa framträdanden är helt gratis och efteråt finns möjlighet att köpa en signerad bok till mässpris.

IMG_9386Jag har varit besökare på Bokmässan över tjugo gånger och utställare en gång tidigare, men det här året kommer att bli något alldeles speciellt, det känner jag redan nu och det ska bli så vansinnigt roligt. Att få hålla i ett seminarium känns väldigt spännande och övrig tid kommer jag mestadels att befinna mig i montern så kom jättegärna dit och hälsa på mig och hjälp till att göra årets Bokmässa till den allra grymmaste hittills.

Ni känner igen mig på broschen (!) med mitt namn och det krulliga håret – välkomna!

Gäst på Suicidpreventiva dagen

SuicprevDen 10 september uppmärksammas den Suicidpreventiva dagen i hela världen och jag är inbjuden till evenemanget på Stadsmissionen på Drottninggatan 33 I Göteborg där jag kommer att intervjuas om reportageboken Våra älskade orkade inte leva. Det hela inleds med drop in vid lunchtid klockan 12.30 och sedan är jag först ut klockan 13. Jag känner mig mycket hedrad över att bli tillfrågad att medverka och ser redan fram emot en givande och lärorik eftermiddag. Det är ett väldigt digert och intressant program i år.

Jag var på evenemanget som besökare förra året. Det var där jag träffade en av mina generösa och kloka intervjupersoner och mer om detta står att läsa i boken. Jag blev så berörd av de få orden hon sa på träffen att jag var tvungen att gå fram till henne efteråt och fråga om hon kunde tänka sig att vara med i min bok. Jag blev så glad och tacksam när hon sa ja, för hennes historia berör fler än mig. Hon har nämligen förlorat båda sina barn, det ena i ett astmaanfall och det andra i självmord. En otroligt stark berättelse att gripas av.

Den 10 september kommer det också att finnas möjlighet för intresserade att köpa ett signerat exemplar av Våra älskade orkade inte leva till specialpriset 120 kronor. När jag träffade min förläggare Annika Bengtsson för höstens första förlagsmöte förra veckan hade vi en hel del att diskutera och priset på boken vid olika evenemang var en av de saker som vi tog upp. Vi tycker båda att det är viktigt att ha specialpris när man som författare är ute och pratar om boken för det ska kännas att man som åhörare/gäst/kund är med om något särskilt. Som jämförelse kan sägas att boken kostar 186 kronor på Adlibris och 172 kronor på Bokus, så det känns väldigt bra för mig att kunna erbjuda detta låga specialpris.

Under fliken Kalendarium ovan har jag skrivit in Suicidpreventiva dagen och där finns även andra tillfällen att träffa mig inlagda. Kika gärna där ibland för den uppdateras när något nytt dyker upp.

Varmt välkomna till en viktig dag den 10 september – tillsammans kan vi arbeta för att nå nollvisionen. Vi måste våga prata om psykisk ohälsa och bryta de tabun som finns kring självmord för ingen ska behöva må så dåligt att suicid är den enda utvägen. Därför är det viktigt att Suicidpreventiva dagen finns för den lyfter frågan.

Även om jag stilla önskar att det inte behövdes …

Förlagsmöte om nya reportageboken

IMG_7931Nu har min förläggare Annika Bengtsson och jag haft höstens första förlagsmöte och min idé om den nya boken föll i god jord. Det är viktigt för mig att förankra mina idéer innan jag börjar boka möten, intervjua och skriva, för jag vill vara säker på att Annika vill ge ut boken på Grim förlag, för det är där jag hör hemma. Det ville hon även denna gång, så det var mycket glädjande.

Mötet ägde rum i Annikas trädgård och jag har nog aldrig sett så många fjärilar på en och samma gång. Så otroligt vackert och trevligt.

Nu ska det bli väldigt spännande att få dra igång den nya processen. Nu gäller det att boka spännande människor, träffa dem och skriva ner deras historier.

Förra gången, när jag skrev Våra älskade orkade inte leva, var temat att vara anhörig till någon eller några familjemedlemmar som tagit sitt liv, men denna gång kommer det att vara mer positivt. Exakt vad återkommer jag till så småningom för innan jag kommit igång vill jag inte avslöja vad det är.

Men jag kan säga så mycket som att tanken är att den nya boken ska förmedla hopp och styrka.

 

Boka tidigt-rabatt till Bokmässans seminarier

Bokatidigt-semFredag 25 september klockan 12.30-12.50 kommer jag att tillsammans med Elisabeth Lindström som medverkar i reportageboken Våra älskade orkade inte leva hålla i ett seminarium på Bokmässan. För att få tillträde till detta och andra seminarier måste man ha en speciell seminariebiljett. Det räcker alltså inte med en inträdesbiljett.

Fram till imorgon, söndag 9 augusti, har Bokmässan en boka-tidigt-rabatt som det kan vara klokt att utnyttja om man ändå tänkt att gå. Man kan välja allt mellan att köpa ett enstaka inträde till ett specifikt seminarium upp till samtliga seminarier under alla fyra dagarna och prisklasserna är därefter; 500 kronor för ett seminarium och 2 400 kronor för alla fyra dagarna. Priserna är exklusive moms.

Jag hoppas att det kommer många besökare till vårt seminarium, som arrangeras av Grim förlag som jag ligger på, som handlar om hur journalisten och intervjupersonen möts för att kunna tala om något av de allra svåraste som finns, självmord i familjen, när de inte känner varandra? Hur förbereder man sig? Hur byggs ett förtroende upp? Och i slutänden, hur upplevs mötet av läsarna?

IMG_0233Jag kommer även att berätta om boken och arbetet med den i vår monter B04:73 dagligen. Varje dag kommer jag att ha en kvart på förmiddagen och en kvart på eftermiddagen när jag pratar och då finns det möjlighet att ställa frågor samt få boken signerad. Oftast kommer jag dessutom att få sällskap i montern av någon av de medverkande i boken. Självklart kommer boken att säljas till ett förmånligt mässpris. Dessa kvartslånga framträdanden kan man lyssna på alldeles gratis och de exakta tiderna återkommer jag med längre fram.

Förutom de fasta klockslagen då jag pratar i mikrofon kommer jag att befinna mig i montern mest hela tiden under alla de fyra dagarna mässan pågår och jag blir väldigt glad om jag får besök, så jag hoppas att det kommer många trevliga människor och hälsar på mig. Kanske kommer just DU och säger hej? Det vore kul!

Välkomna!

Reportageboken i Grekland

IMG_7651Nu är jag tillbaka på jobbet igen efter två underbara veckor med familjen på den soliga och härliga grekiska ön Karpathos. Det har varit fullständigt ljuvligt att få bada och sola hela dagarna och på kvällarna ta en tur till stan för att köpa en och annan handgjord skål som souvenir och få fantastisk mat serverad på en mysig restaurang.

Något av det allra bästa med den här typen av resor är just att jag blir så totalt bortskämd när det gäller maten. Jag behöver inte planera den, handla den, tillaga den eller diska efter den. Jag bara sätter mig på en stol, bläddrar i menyn, beställer det som för tillfället lockar mig mest och äter med god aptit. Jag behöver inte ens plocka bort min tallrik efteråt. Det är verkligen lyxigt och jag njuter i fulla drag.

Något annat jag uppskattar på just resan till Karpathos är att det är lite som att komma till vår sommarstuga. Det är nämligen sjunde året i rad som vi besöker samma ö och samma hotell och vi är inte ensamma om att återvända dit utan vi är stort gäng som gläds åt att återse varandra efter ett helt år på olika håll. De flesta av mina hotellvänner är från Holland och kvällarna går ofattbart fort när vi berättar vad som hänt sedan senast vi sågs.

Anledningen till att vi alla kommer tillbaka år efter år är att de som äger hotellet Sound of the Sea är så varma och fina människor. De pysslar verkligen om oss alla och redan första gången vi var där kände jag att vi verkligen blev vänner. Hur ofta känner man det på ett hotell man tillbringar några få dagar av sitt liv på?

Varje gång jag kommer ut med en ny bok tar jag med mig den som en gåva till hotellet och ställer den i deras bibliotek. Då kan vem som helst låna den och läsa den under sin semester. På första sidan skriver jag att boken tillhör hotellet men att vem som helst får läsa den under förutsättning att de ställer tillbaka den efter lånet.

IMG_7647Första gången jag gjorde det var det tyvärr någon som tog med sig boken hem, trots texten jag skrivit, så jag fick ta med mig en ny nästa gång jag kom. Kanske ska jag ta det som en komplimang?

Nu står i alla fall Våra älskade orkade inte leva i bokhyllan och väntar på nya läsare. Det känns väldigt bra att en liten, liten bit av mig är kvar på hotellet när jag nu sitter i mitt arbetsrum framför datorn igen. Då och då tittar jag ut genom fönstret, men mest blir det skärmen jag tittar på. Så måste det vara för annars blir det ingen ny bok skriven.

Och det ska det ju bli.