Category Archives: Föreläsning

Föreläsningar om psykisk ohälsa och suicid

De senaste dagarna har jag föreläst om psykisk ohälsa och självmord vid några olika tillfällen och jag måste säga att jag tycker att det är något av det viktigaste jag gör just nu. Under årens lopp har jag samlat på mig enormt mycket kunskap och jag ser det som en stor förmån att få möjlighet att berätta hur vi alla kan hjälpas åt att rädda liv. För det är det som mina föreläsningar går ut på. Tillsammans räddar vi nämligen liv genom att vi vågar lyfta frågan om att livet ibland är så svårt att det inte verkar vara värt att leva.

Jag brukar börja med en bakgrund för att sätta in suicid i ett större sammanhang och därefter går jag över till att prata om varningssignaler, avliva myter och blicka framåt. Eftersom alla mina föreläsningar är målgruppsanpassade skiljer de sig en hel del från varandra och det gör att varje föreläsning känns spännande och intressant även för mig som håller i den.

Föreläsningarna förra veckan riktade sig mot gymnasieungdomar och då visade jag även några videor som finns på Youtube. Det blev också intressanta gruppdiskussioner där eleverna själva fick fundera lite på vad i samhället som gör att allt fler unga drabbas av psykisk ohälsa och att det i värsta fall leder till att man får tankar på att ta sitt liv. De fick också komma med förslag på hur man kan minska kraven och pressen och hur vi som medmänniskor kan ta hand om varandra. Vi hade tre timmar på oss att fördjupa oss i ämnet och det kändes väldigt modigt och värdefullt av skolan att satsa en hel temadag (en grupp på förmiddagen och en grupp på eftermiddagen) på detta viktiga ämnen. Det önskar jag att fler gjorde, för det behövs!

Föreläsningen igår var av ett annat slag för då var jag inbjuden till ett Inner Wheel-möte och där var samtliga kvinnor i åldern 60-80 år ungefär. Så mycket härlig kvinnokraft på ett ställe – mycket inspirerande!  Jag utgår mycket ifrån mina reportageböcker Våra älskade orkade inte leva och När mörkret viker undan för livet när jag föreläser för då får jag perfekta exempel hämtade direkt ur verkligheten och det tyckte jag passade extra med tanke på all den livserfarenhet som fanns i lokalen denna afton.

När jag igår skulle berätta att jag fått hedersomnämnande av Suicide Zero för bästa rapportering om självmord under 2016 hörde jag själv hur rösten darrade till när jag skulle förklara att priset betydde så mycket för mig just för mina fantastiska intervjupersoners skull. I När mörkret viker undan för livet delar åtta människor som burit på allvarliga självmordstankar eller gjort ett eller flera försök med sig av sina livserfarenheter och ibland slår det mig hur allvarligt det är att alla dessa åtta tänkte att avsluta sitt liv en gång i tiden. Flera försökte till och med. Upprepade gånger.

De tänkte att deras liv inte var värt att leva. Att de inte orkade mer. Och så får de detta fina kvitto av Suicide Zero. De får veta att de är superviktiga och att deras historier betyder så mycket att de faktiskt får pris för att de berättar dem. Det gör mig så rörd. Och stolt över att jag fått förvalta deras värdefulla berättelser.

Efter föreläsningarna får jag ofta positiv feedback om att det varit lättare och intressantare att lyssna än de trott med tanke på det allvarliga och djupa ämnet och det uppskattar jag mycket. En sak som jag ofta betonar mot slutet är det faktum att hela 85-90 procent av alla som gör ett självmordsförsök dör långt senare i livet av helt andra orsaker. Den informationen ger hopp och visar att vi faktiskt kan hjälpa varandra. Det går att rädda liv om man får hjälp. Få av oss är terapeuter, men vi kan ändå bidra med vår empati och vår omsorg.

Stort tack till alla drygt 200 personer som tagit del av mina föreläsningar de senaste dagarna. Det betyder mycket för mig att ni velat lyssna!

Advertisements

Ny laddning – hemmalagret slutsålt

imageNär jag nyligen fick en beställning av båda mina reportageböcker Våra älskade orkade inte leva och När mörkret viker undan för livet via mejl gick jag till bokhyllan här hemma för att ta fram böckerna. Först letade jag efter den senaste, för den står på en hylla längst till höger och är lättast att komma åt. Jag tittade och tittade på hyllan, men där stod bara ett enda exemplar av just denna bok – mitt eget blädderex. Jag kikade på de andra hyllorna i närheten, men faktum kvarstod. På något märkligt sätt hade jag tydligen sålt hela mitt hemmalager utan att riktigt lägga märke till det.

Jag fortsatte till hyllan med min första reportagebok och där fanns ett exemplar som var sprillans nytt och säljbart. Men bara ett! Även här hade jag tydligen sålt slut på mitt lilla hemmalager. Vilket angenämt bekymmer!

Snabbt tog jag kontakt med min förläggare Annika BengtssonGrim förlag för att få hem nya böcker och nu känns det bra igen, för hemmalagret är påfyllt med tre nya kartonger fulla med gripande, intressanta och viktiga böcker.

Båda böckerna går att köpa på såväl Adlibris (HÄR och HÄR) som Bokus (HÄR och HÄR), men vill du ha ett signerat exemplar går det fint att köpa direkt från mig. Mer info om hur det går till finns HÄR.

Är du intresserad av människor och deras liv är mina reportageböcker perfekt läsning. Mina intervjupersoner delar så generöst med sig av sina livsberättelser att det är omöjligt att inte bli berörd. Jag är så tacksam över att jag har fått förvalta deras historier.

Vill du träffa mig och höra mig berätta om mina böcker går det utmärkt på Halländsk bokmässa som äger rum på stadsbiblioteket i Halmstad lördag den 26 november. Jag är först ut bland alla författare klockan 10.20 och sedan finns jag på plats vid Grim förlags bokbord ända fram till stängningsdags klockan 16.

Varmt välkommen!

Grattis, kära kollega Ulrika!

imageIdag har vi fått veta att Ulrika Jannert Kallenberg fått Suicide Zeros hedersomnämnande när det gäller den bästa rapporteringen om självmord under 2015. Jag är så otroligt glad för hennes skull och tycker att hon verkligen är värd utmärkelsen.

Jag har läst hennes viktiga och utmärkta bok Döden ingen talar om, som är en självbiografisk roman om hur det var att växa upp i skuggan av sin pappas självmord. Ulrika var bara fyra år när hennes pappa tog sitt liv och när det hände var det som om han aldrig funnits. Hon fick inte veta någonting alls, varken om hans liv eller död, och det påverkade henne djupt. Jag hade förmånen att få ställa några frågor till henne när jag hade läst boken och det gav en ännu bättre bild av vad hon upplevde och känner idag.

Vi har föreläst tillsammans vid ett par tillfällen (mycket givande för både oss och publiken vågar jag faktiskt påstå) och på Bokmässan om tre veckor kommer vi stå i samma monter B04:73. Det gör mig både stolt och glad. Tillsammans arbetar vi för att det ska mindre tabubelagt att prata om psykisk ohälsa och självmord.

Stort grattis, Ulrika, till ditt välförtjänta omnämnande! Du är grym!

Fin artikel i Seniorliv

IMG_4099När Claes Jenninger, Ulrika Jannert Kallenberg och jag föreläste på Dalheimers hus den 7 mars var en reporter från tidningen Seniorliv på plats. Seniorliv är ett livsstilsmagasin för seniorer i Örgryte- Härlanda och kommer ut fyra-fem gånger per år.

Ett par veckor efter föreläsningen fick jag mejl om att en artikel var på gång och också frågan om de fick använda den bild jag själv använt i blogginlägget där alla våra tre böcker fanns med. Självklart fick de det – bara roligt om den sprids.

Idag kom tidningen i brevlådan. Så trevligt!

Jag tycker att det blev en väldigt fin artikel och är glad för varje gång det skrivs om våra böcker. Alla tre är böcker jag egentligen önskar aldrig hade behövt skrivas, men nu är det istället så att de verkligen behövs eftersom världen ser ut som den gör och då förtjänar de all den uppmärksamhet de kan få.

IMG_4100Nästa vecka ska jag och min förläggare och redaktör Annika Bengtsson på Grim förlag ha förlagsmöte inför slutfasen av arbetet med min kommande reportagebok. Just nu sitter jag med de allra sista reportagen och det känns fantastiskt att jag med ytterst stor sannolikhet kommer att hålla den deadline som vi satt vid midsommar. Sedan kommer hela manuset att korrekturläsas innan det är dags att skicka det tillsammans med omslaget till tryckeriet för provtryck. Så småningom kommer boken att vara klar att släppas i början av september.

Jag ser redan fram emot det!

Föreläsning 20 april – fri entré

IMG_2504Just nu är jag inne i en extremt intensiv arbetsperiod eftersom jag närmar mig deadline för min andra, fortfarande lite hemliga, reportagebok som släpps i september. Fortfarande är inte alla intervjuer gjorda, men de är i alla fall inbokade och det känns bra.

Men jag skriver inte enbart, utan jag föreläser också. Om exakt en vecka är det dags för Författarkväll igen och det ser jag fram emot.

Onsdag den 20 april kommer Ulrika Jannert Kallenberg och jag att prata om självmord utifrån våra respektive böcker Döden ingen talar om och Våra älskade orkade inte leva. på biblioteket i Frölunda kulturhus klockan 19.00. Ingen föranmälan krävs och det är fri entré, så vi hoppas att många kommer och att det blir en givande kväll för alla parter.

Det kommer också finnas möjlighet att köpa våra böcker till specialpris under kvällen.

Vi vill visa att vi vågar tala om något så svårt som suicid och det behövs för att bryta det tabu som fortfarande finns.

Varmt välkommen att göra detsamma!

Lyckad föreläsning på Dalheimers hus

IMG_1903_2Föreläsningen på temat Självmord – döden igen talar omDalheimers hus i Göteborg igår kändes väldigt lyckad. Ulrika Jannert Kallenberg, Claes Jenninger och jag var inbjuda för att utifrån våra olika synvinklar tala om det svåra och fortfarande tabubelagda ämnet självmord. Vi har alla tre skrivit varsin bok som berör ämnet och våra respektive böcker var därför något av en utgångspunkt.

Ulrikas bok Döden ingen talar om handlar om hur det var för henne att växa upp i skuggan av sin pappas suicid. När han tog sitt liv när Ulrika var fyra år upphörde han att existera. Ingen talade om varken hans liv eller hans död och på en kyrkogård på Öland fanns en omärkt grav. Ulrika berättar om hur tystnaden som präglade hela hennes uppväxt har satt djupa spår i henne även som vuxen.

Claes bok En skola fri från mobbning – kunskap, inspiration, tips och råd till föräldrar, lärare och alla som vill förändra tar sin utgångspunkt i det faktum att författarens son Måns tog sitt liv vid 13 års ålder efter flera år av svår mobbning. Claes har själv arbetat i skolans värld i 30 år och med sin bok vill han förändra de strukturer som leder till att ett femtiotal unga tar sitt liv varje år för att de varit så svårt utsatta under sin skoltid.

Min egen reportagebok Våra älskade orkade inte leva, där jag intervjuar åtta nära anhöriga till en, två eller till och med tre familjemedlemmar som tagit sitt liv samt två personer som i sina yrkesroller kommer i kontakt med både de suicidala och de anhöriga – en psykoterapeut och en präst – skiljer sig från de övriga två böckerna i och med att jag ser det hela lite utifrån eftersom jag själv inte haft någon nära anhörig som tagit sitt liv.

Jag tycker att alla tre böckerna tillsammans utgjorde en fin helhet och även vi författare passade bra ihop med våra olika erfarenheter och kunde genom dessa ge en bred bild av självmord och de effekter det får.

Dagens moderator Gillis Edman, som arbetat som begravningsentreprenör i fyrtio år, kompletterade sällskapet så den författande treklövern blev en empatisk fyrklöver. Med sin erfarenhet av att möta människor i sorg och alla de kloka och varma ord han bjöd på under dagen skapades en atmosfär som bjöd in till nära och öppna samtal.

Även Malin Lönegren Mikulic, verksamhetsledare på Folkuniversitetet, hade en viktig roll under eftermiddagen då hon dels välkomnade publiken, men framför allt såg till att mikrofonen nådde de åhörare som ville ställa frågor till oss i panelen. Det blev ett intensivt uppdrag, för frågorna blev många och det gladde oss mycket.

Den första föreläsningen var mellan klockan 13 och 16 och riktade sig företrädesvis till personer som genom sitt yrke kommer i kontakt med både suicidala människor och deras anhöriga. Den stora publiken bestod av allt från gymnasieelever och vårdpersonal till poliser och terapeuter och vi i panelen turades om att svara på frågor och berätta om våra erfarenheter och tankar. De tre timmarna sprang iväg och både i pausen och efteråt såg vi till att mingla bland gästerna så de skulle kunna prata med oss personligen, om de vill det, och dessutom kunna köpa någon av våra böcker, om de var intresserade av det.

Till kvällens föreläsning mellan klockan 18 och 20 kom mestadels anhöriga, men även människor som arbetar med ungdomar som visar tecken på att må dåligt, fanns på plats. På kvällsföreläsningen kom inte lika många personer så då hade vi bytt till en mindre lokal och det kändes perfekt. Det blev ett nära samtal som spontant fortsatte en dryg halvtimme efter föreläsningens slut och vi hoppas så att våra ord kan ha hjälpt någon på vägen denna afton för vi blev själv väldigt berörda av det vi fick höra.

Ett varmt tack till alla er som kom igår och gjorde att föreläsningarna blev så bra och öppna som de blev – utan er hade det blivit annorlunda. Det är tillsammans vi gör skillnad.

Ett stort tack även till Thomas Kollberg, konferens- och kulturansvarig på Dalheimers hus, för att du bjöd in oss att föreläsa kring detta viktiga ämne. Tillsammans har vi visat att vi vågar tala om något av det allra svåraste som finns och genom det hjälps vi åt att bryta det tabu som finns kring psykisk ohälsa.

Det är ett viktigt uppdrag, så återigen; TACK till alla för igår. Vi föreläsare gör gärna om det!