Category Archives: reportagebok

Glädjande nyheter på Pressfrihetens dag

För mig som journalist är pressfrihet oerhört viktigt och den kan ta sig många olika uttryck. Ett sätt att värna pressfriheten är att våga skriva om det som är tabubelagt, våga närma sig det som man egentligen borde prata mer om men som är så jobbigt att man inte riktigt orkar eller törs. Det är många som sagt till mig att jag är modig som skriver om självmord. Visserligen gör jag det i bokform och inte i traditionell press, men jag identifierar mig ändå allra mest som journalist och mina reportageböcker är ju helt och håller journalistiska produkter, om än i bokkostym.

Idag, när vi uppmärksammar Pressfrihetens dag, passar det därför utmärkt att få berätta att jag just fått ett glädjande besked av min förläggare Annika Bengtsson på Grim förlag. Hon har ansökt om pengar från Region Halland för att vi ska kunna göra ljudbok av min senaste reportagebok. Hon påpekade i ansökan särskilt att det är en demokratifråga att alla ska kunna välja vilket sätt de vill tillgodogöra sig en bok på och att många människor som mår psykiskt dåligt sällan orkar läsa en hel bok även om innehållet i den skulle betyda något för deras välmående.

I När mörkret viker undan för livet intervjuar jag åtta personer som burit på allvarliga självmordstankar eller gjort ett eller flera försök att avsluta sitt liv. Trots alla enorma svårigheter de gått igenom har de på olika sätt bestämt sig för att fortsätta kämpa och deras historier är så otroligt inspirerande och viktiga. Inte minst för andra i liknande situationer.

Att deras berättelser är viktiga fick vi tillsammans ett värdefullt kvitto på i september förra året då boken tilldelades Suicide Zeros hedersomnämnande för bästa rapportering av självmord och nu ser vi fram emot att låta fler ta del av alla gripande berättelser.

Både Våra älskade orkade inte leva och När mörkret viker undan för livet finns sedan flera månader tillbaka på Storytel, men då enbart som e-böcker och inte ljudböcker. Detta blir alltså ett stort steg in i framtiden för förlaget och jag är så glad över det blir just När mörkret viker undan för livet som tar de första stegen, för jag är övertygad om att den kan ge lyssnarna många insikter.

Oavsett om du själv är drabbad eller värnar dina medmänniskor är jag säker på att ingen kommer att lämnas oberörd.

Tusen tack för 2017

Nu går 2017 mot sitt slut och det börjar bli dags att se fram emot 2018. Jag vill passa på att tacka alla som gjort 2017 till ett intressant, spännande och givande år för mig.

Det största och mest glädjande som hände var självklart när jag fick hedersomnämnande av Suicide Zero för bästa rapportering om självmord för min senaste reportagebok När mörkret viker undan för livet. Jag blev så oerhört glad och tacksam, framför allt för mina intervjupersoners skull. Alla åtta som medverkar i boken har burit på allvarliga självmordstankar eller gjort ett eller flera försök att avsluta sitt liv, för att livet varit så svårt och tungt att det inte verkar vara värt att leva. Jag ser priset som en upprättelse för dem. Nu vet vi att alla att deras liv är viktiga och att deras berättelser är värdefulla.

Även de två yrkesverksamma som på olika sätt arbetar med de sucidala, en psykiatrisjuksköterska och en professor, som arbetat i över ett halv sekel med suicidprevention, bidrog starkt med sin expertis för att ge boken det djup den behövde. Mina besök på Fontänhuset i Göteborg och Ångestsyndromsällskapet ingav också hopp och värme som smittade av sig i boken.

Under året har jag också varit ansvarig för bokhörnan under den nationella suicidpreventiva konferensen och deltagit på Bokmässan. Båda eventen ägde rum i Göteborg och innebar många fina möten som jag bär med mig i mitt hjärta. Stort tack till alla som kommit för att prata och/eller köpa böcker. Det betyder mycket för mig.

Jag har också fått möjlighet att föreläsa om psykisk ohälsa, självmord och hur vi tillsammans kan rädda liv för ett par hundra personer och det ser jag som ett mycket viktigt arbete, för vi måste våga tala om något av det svåraste som finns – att ibland är livet så tungt och besvärligt att det faktiskt inte verkar vara värt att kämpa för. Men det är det! Att ta sitt liv är aldrig den bästa utvägen, tvärtom finns det hjälp att få. Våga fråga och våga berätta – det räddar liv.

I min bokhylla finns inte bara reportageböcker om suicid utan jag har också skrivit Närmare dig, som är en feelgood med djup. Jag blev väldigt glad när min förläggare Annika Bengtsson på Grim förlag nyligen hörde av sig för att berätta att hela upplagan var slutsåld och att hon nu skulle beställa en ny omgång böcker. Enligt härliga rapporter har böckerna nu anlänt till förlaget och går att köpa igen – hurra! Massor av glada tack till alla er som köpt och läst!

En annan viktig sak under 2017 är att jag fått läsa många manus som redaktör, lektör och coach. Det är ett arbete som jag tycker är otroligt kul och inspirerande. Inget manus är det andra likt och varje manus är sin alldeles egen utmaning. En del är på fyra sidor (barnböcker) och en del är på några hundra (vanligen thrillers) och jag tar mig an alla med lika stor aptit. Jag känner mig både stolt och utvald när jag får  läsa och kommentera en blivande eller redan etablerad författares verk. Vilket äventyr!

Jag har redan fyra manus i kö inför 2018, men jag hoppas på många, många fler, för än är det mesta av 2018 just som det ska vara de sista skälvande dagarna av 2017 – ett oskrivet blad.

Jag önskar er alla ett fint 2018 och hoppas vi får ta del av varandras liv på något sätt under året. Var rädda om er och varandra. Tänk alltid på att det är tillsammans vi räddar liv och det är tillsammans vi kan hjälpa varandra i både smått och stort.

Tack för i år och GOTT NYTT ÅR!

PS. Bilden är tagen på stranden på Tybee Island, Georgia, USA, där vi tillbringade ett par fantastiskt avkopplande och sköna juldagar.

Reportageböcker som uppföljning till tv-serie

Ikväll sänds sista delen av Sveriges Televisions viktiga tv-serie 30 liv i veckan. Titeln är mycket välvald, för exakt så illa är det. I Sverige tar varje vecka 30 personer sitt liv. Ungefär tio gånger så många försöker, det vill säga 300 personer försöker avsluta sitt liv för egen hand. Det är ofattbara siffror. Men det är inte bara siffror. Det är verkliga människor det handlar om.

Människor som finns i ett sammanhang. Människor som lämnar enorma tomrum efter sig, men som just där och då inte orkar mer utan ser självmord som den enda lösningen på sin ångest.

Idag har forskningen kommit så långt att det finns sätt att rädda liv. Ett av dem är att redan i unga år hjälpa barn att sätta ord på sina känslor och våga uttrycka det de upplever och känner. Om detta skrev jag i en debattartikel publicerad i Aftonbladet på den internationella suicidpreventiva dagen 10 september förra året. Det är dags för politikerna att visa att de menade allvar med den nolltolerans mot självmord som antogs redan 2008. Det måste initialt få kosta pengar att rädda liv, för i längden är det enbart en besparing och dessutom på så ofattbart många plan, där det mänskliga är det viktigaste.

Bara för att tv-serien tar slut får vi inte sluta prata om det som skaver och gör ont. Det som faktiskt i slutänden kan leda till suicidtankar, suicidförsök och i allra värsta fall ett fullbordat suicid. Det är viktigt att veta att det genom öppenhet och vård faktiskt går att rädda liv. Av dem som gjort ett självmordsförsök dör hela 85-90 procent senare i livet av helt andra orsaker och det visar att det går att rädda liv.

Jag har skrivit två reportageböcker på temat suicid och sammanlagt intervjuar jag i dessa tjugo fantastiska människor, som för alltid kommer att ha en alldeles speciell plats i mitt hjärta. Genom böckerna kan debatten leva vidare. Den får inte ta slut nu när den kommit igång. Vi får inte sluta prata om hur vi kan rädda liv.

I min senaste bok När mörkret viker undan för livet delar åtta personer generöst med sig av sina tankar, känslor och erfarenheter av att ha levt med allvarliga självmordstankar eller gjort ett eller flera försök. De visar att det går att kämpa sig tillbaka till livet, även om det är tufft och även om de behöver hjälp för att klara av det. Två personer som arbetar med suicidprevention intervjuas också, en psykiatriambulanssjuksköterska och en professor som arbetat med suicidprevention i över femtio år.

Även i min förra reportagebok Våra älskade orkade inte leva delar åtta personer generöst med sig av sin tankar, känslor och erfarenheter, men då som nära anhöriga till en, två eller tre familjemedlemmar som tagit sitt liv. I denna bok intervjuas även två personer som kommer i kontakt med både de suicidala och de anhöriga, en psykoterapeut och en präst.

Båda böckerna är tänkta att ge stöd och vara en spegelbild för andra människor i liknande situation. De lyfter de svåra frågorna om vad som hände och hur det blev efteråt. Jag vill att böckerna ska vara en vän att hålla i handen och ge läsaren något att bära med sig, vare sig man är direkt berörd som anhörig eller suicidal eller är indirekt berörd som inkännande medmänniska.

Böckerna kan också ses som långa debattinlägg, där jag som journalist och författare drivs att vilja åstadkomma en förändring. Jag drivs av att vilja göra världen mer begriplig och till en bättre plats för oss alla. Jag är övertygad om att det går om vi på alla möjliga tänkbara nivåer samarbetar och är öppna.

Tillsammans kan vi rädda liv. Låt oss göra det.

SVT Halland om nya reportageboken

IMG_2395Nu har jag skickat ut ett gäng pressmeddelanden till flera olika nyhetsredaktioner och det är alltid lika spännande att se vad som händer i samband ett sådant utskick. Den här gången var SVT Halland snabbast på att svara och bara någon timme efter att jag mejlat kom ett trevligt telefonsamtal där Gabriel Djärf undrade om han fick ställa några frågor apropå min nya reportagebok När mörkret viker undan för livet.

Självklart fick han det! Hurra!

Ytterligare någon timme senare var artikeln redan klar och upplagd på nätet. Helt fantastiskt roligt.

Lika kul var det att vara på fest igår kväll och höra av en av gästerna att hon läst om mig och min bok på SVT:s webbsajt alldeles innan festen. Det blev alltså inte bara en fin artikel – den fick genast läsare också!

Åh, fina När mörkret viker undan för livet!

IMG_9586Sent igår kväll kom jag hem efter min semester utomlands och idag hade jag, trots jetlag, ett möte med min förläggare Annika Bengtsson på Grim förlag precis vid lunchtid. Vi hade massor av viktiga saker att besluta kring och några väsentliga saker att utbyta. En god pizza senare var vi klara.

Det allra viktigaste var att jag fick fyra fullmatade lådor av När mörkret viker undan för livet med mig hem. Självklart kastade jag mig genast ut i trädgården för att fotografera underverken. Jag tycker att både den sprillans nya När mörkret viker undan för livet och Våra älskade orkade inte leva passar på bra ihop.

Och jag log lite åt att småsyskonet När mörkret viker undan för livet fick dela plats med Våra älskade orkade inte leva.

Någon som känner igen att storasyskonet inte ska glömmas bort?

 

 

Mindre än två månader kvar

IMG_2174Som vi alla vet går tiden rasande snabbt och nu är det mindre än två månader kvar innan det är dags för den stora, årliga och härliga Bokmässan i Göteborg. Årets största bokfest slår upp portarna torsdag den 22 september. Precis som förra året hittar ni mig, min förläggare Annika Bengtsson och alla titlar från Grim förlag i monter B04:73. Det ska bli så roligt att få träffa både vänner och läsare igen!

Den har gången har vi dessutom en ny kollega med oss i montern. Det är en författare som skrivit en bok som jag läst och tyckt väldigt mycket om. Vem det är avslöjar jag framöver, men innan dess hoppas jag att ni, liksom jag, njuter av sommaren, solnedgångar och semester!

Sedan ses vi i monter B04:73! Varmt välkomna!

Fin artikel med bra boktips

image Marcus Ericsson, som medverkar i Våra älskade orkade inte leva, är en fantastiskt eldsjäl inom suicidprevention och han har så otroligt många kloka tankar. Det märkte jag redan första gången jag träffade honom. Han hade kommit så långt i sina funderingar och tankar och jag kände direkt en stor tacksamhet över att han ville låta sig intervjuas av mig inför min förra reportagebok. När jag fick berätta hans historia fick boken den avrundning den så väl behövde.

Marcus pappa tog sitt liv för sex år sedan och i samband med det fick Marcus kontakt med SPES, SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd. Om hur han fick hjälp där och hur han idag hjälper andra står att läsa i en välskriven och viktig artikel som hittas HÄR.

imageI en faktaruta i samband med artikeln finns boktips och där nämns bland andra Våra älskade orkade inte leva. Jag blir så glad varje gång boken nämns i sammanhang som detta, för jag vet att många som drabbas av att en älskad person tar sitt liv upplever en stor ensamhet när de i själva verket inte alls är ensamma. Tvärtom är det många andra som drabbas varje år och genom att dela med sig av sina livsberättelser kan människor spegla sig i varandras känslor och känna sig mindre ensamma.

Dessutom bryter vi tabut kring psykisk ohälsa och självmord varje gång vi lyfter ämnet. Det är viktigt för vi måste våga prata om det.

På så sätt kan vi rädda liv.

När mörkret viker undan för livet är tryckt!

IMG_3221Jag befinner mig just nu på resande fot och hur underbart det än är att få vara på semester finns det stunder då man ändå väldigt gärna skulle vilja vara hemma en par timmar igen. Som idag när min förläggare Annika Bengtsson på Grim förlag mejlar mig och berättar att min nya reportagebok När mörkret viker undan för livet just kommit från tryckeriet. Då vill jag beama mig i bästa Star Trek-stil till Tvååker, där vi brukar träffas, för att få några lådor böcker att klappa på. Jag är ju så nyfiken!

Som tur är finns det bilder och Annika har varit snäll nog att skicka ett par så jag med egna ögon kan se att boken ser fin ut och det gör den verkligen. I alla fall framsidan. Den är det enda jag sett än så länge.

Det känns så fantastiskt bra att den är klar nu och jag vet hur laddade alla de 305 sidorna är. I min värld är detta årets viktigaste bok. Vi måste våga prata om psykisk ohälsa och vi måste våga prata om att livet ibland är så svårt och nattsvart att den enda utväg som finns för att bli kvitt ångesten verkar vara att ta sitt liv. Men så är det inte. Det finns andra utvägar. Det går att få hjälp. Det går att få mörkret att vika undan för livet och det är samtliga medverkande i boken lysande exempel på.

Boken släpps officiellt på den internationella suicidpreventiva dagen 10 september, men redan nu går det att bevaka den på Adlibris, som jag berättat om tidigare. Det kommer också självklart att vara möjligt att köpa den direkt ifrån mig och få den signerad om man så vill. Detta återkommer jag till om ett par veckor. Just nu är jag bara så himla glad över att allt har rullat på i tryckerivärlden, så boken faktiskt finns rent fysiskt redan nu.

Hurra!!!

Välkomna till monter B04:73 på Bokmässan!

Grim Förlag_B0473Trots att det är nästan tre månader kvar är förberedelserna inför Bokmässan i full gång. Precis som förra året hittar ni Grim förlag med Annika Bengtsson och mig i spetsen i monter B04:73. Vi var väldigt nöjda med den placeringen förra året, så vi önskade samma plats även i år och fick det.

Onsdag den 21 september kommer vi att bygga montern och sedan hoppas vi på stor tillströmning torsdag den 22 september och ända fram tills stängningsdags söndag den 25 klockan 17.

Upplägget i montern kommer att se lite annorlunda ut denna gång jämfört med tidigare år. Bland annat kommer vi att ha andra samarbetspartners än tidigare och vi kommer dessutom inte att ha ett klassiskt monterprogram som vi haft förr om åren. Istället kommer vi att satsa på samtal.

Alla författare i montern kommer att finnas tillgängliga för samtal vid bestämda tider som vi kommer att annonsera längre fram. Vi tycker att det passar våra böcker bättre och vi har märkt att det finns ett behov av att prata med oss snarare än att lyssna på oss.

fb-bild_jb.1När Bokmässan äger rum kommer min nya reportagebok När mörkret viker undan för livet att ha kommit ut och jag hoppas att både den och den förra boken Våra älskade orkade inte leva kommer att leda till många värdefulla samtal.

Jag blir alldeles nostalgisk av att läsa summeringen av förra årets mycket lyckade Bokmässa och undrar om det är möjligt att toppa den? Förra året sålde Grim förlag nämligen tre gånger så många böcker som 2013 när förlaget ställde ut senast och Våra älskade orkade inte leva var den bok som sålde allra bäst i vår monter. Är det När mörkret viker undan för livets tur i år? Hoppas det!

Varmt välkomna till monter B04:73 för samtal om böcker och livet!

Snabbt förlagsmöte i Tvååker

IMG_0982Min förläggare Annika Bengtsson på Grim förlag skickade in både omslaget och inlagan till tryckeriet för elva dagar sedan och förhoppningen var att hon skulle hinna få provtrycket av omslaget innan jag stänger ner och tar en välbehövlig semester. När hon fått det skulle vi ses och så skulle även jag få se om färgerna stämde med originalmålningen. Det var Plan A.

Idag kände vi båda att tiden börjar rinna iväg, så vi bestämde oss för Plan B, som innebar att Annika skulle få låna originalmålningen till När mörkret viker undan för livet och så skulle hon själv få jämföra trycket med originalet. Hon ser ju färger lika bra som jag, så jag var helt trygg i det beslutet.

Vi bestämde att vi skulle ses på det vanliga stället, nämligen åka ungefär halva vägen var. Då hamnar vi i Tvååker. Där har vi träffats flera gånger genom åren och haft både roliga och spännande möten. Sagt och gjort. Klockan 16 startade vi våra bilar och drog iväg.

Jag med målningen och Annika med mina nya, fina visitkort som kom häromdagen. Det var planen, som sagt. Först på parkeringen var jag och bara några minuter senare sladdade Annika in på två hjul. Nejdå, hon rullade in så lugnt och fint så och parkerade bredvid mig.

Jag gick mot hennes bil och då såg jag att hon satt med ett brev i händerna. Ett större brev. Och det ser ut att ha en hård kartongsida. Pulsen gick upp. Tänk om? Tänk om omslaget faktiskt kommit idag? Det tryckta?

Och ja! Så trevligt var det faktiskt. Precis när Annika skulle åka iväg hade posten kommit med den värdefulla leveransen och spänningen var stor när vi öppnade för att kika på omslaget. Skulle färgerna vara bra?

IMG_0978Redan utan att jämföra med originalet kunde vi konstatera att det såg helt perfekt ut. Ingen gul ton och heller ingen blå ton, utan helt perfekt återgivet på alla sätt. Vi var så nöjda så och firade genom att äta en räkbaguette respektive en veggieburgare. I ett gatukök. Med kranvatten till. Flott värre. Ibland passar det tyvärr inte med champagne även om det kändes som det var värt att fira med just denna ädla dryck. Men det går inte när vi befinner oss i metropolen Tvååker. Vi ska ju ta oss hem också.

Nu är det bara att vänta. Imorgon godkänner Annika provtrycket och sedan börjar maskineriet dra igång på allvar. Det ska bli så härligt att få de fysiska böckerna i min hand i slutet av juli. I god tid inför releasen den 10 september.

Jag kan knappt vänta!