Category Archives: redaktör

Dags att bredda mitt manusläsande

Sedan flera år tillbaka arbetar jag som lektör och redaktör för både blivande och etablerade författare. Jag anlitas av både enskilda skribenter och förlag och läser de flesta genrer. Barnböcker, ungdomsböcker, romaner, thrillers – varje genre har sin speciella charm och jag gillar mixen. Att läsa ett par barnböcker i början av veckan för att mot slutet övergå till en polisroman är stimulerande och håller mig ständigt alert.

Det är  väldigt roligt och intressant att få gå på djupet med karaktärer, handling och språk. Varje manus är en alldeles egen utmaning och jag tycker om att jag får chansen att hjälpa författarna med precis det som just de behöver. Lyhördhet och fingertoppskänsla är tillsammans med falkögon och engagemang det viktigaste för mig när jag manusläser.

Under hösten har jag också lett en skrivkurs på Medborgarskolan och där mejlar kursdeltagarna mig fem-tio sidor som de får respons på efter varje kurstillfälle. Eftersom det finns poänger med den typen av läsning och respons har jag nu bestämt mig för att bredda mitt manusläsande. Jag har i några år funderat på att coacha författare och inte enbart läsa manusen när de är klara, men inte riktigt kommit mig för förrän nu. Nu visar det sig dessutom att det finns önskemål om coachning och då passar det utmärkt att lansera den nya tjänsten.

Vill du veta mer om mitt arbete som skrivcoach eller som redaktör är det bara att klicka på länkarna här i inlägget eller på flikarna ovan.

Välkommen att höra av dig om du har frågor eller är intresserad av att anlita mig! Mejla mig gärna på joanna@bjorkqvist.org.

Advertisements

Ny handbok om redigering rekommenderas

Som redaktör läser jag de flesta genrer och under fliken Redaktörstjänst här på bloggen skriver jag att jag gärna ser mig själv som en av de sista anhalterna innan det är dags att skicka in manuset till förlag eller ge ut en bok själv. Jag vill gärna få så välbearbetade manus som möjligt för det är då mitt petande och gnetande kommer allra bäst till sin rätt. Det kostar ju ändå några tusenlappar att anlita mig och då känns det onödigt att mina kommentarer ska omfatta alltför basala saker, som någon snäll testläsare säkert hade upptäckt alldeles gratis.

Ganska ofta är det via mejl jag får förfrågan om att manusläsa och det är vanligt att författaren då undrar vad hen ska tänka på innan hen väl skickar in sitt manus till mig. Då brukar jag rabbla en hel del saker, för det finns faktiskt massor av väsentligheter att tänka på.

Jag kommer säkert även i fortsättningen svara personligt på den frågan, men faktum är att det nu finns en riktigt bra bok som jag kan hänvisa till också. För ett par veckor sedan kom nämligen Steg för steg till ett perfekt manus av Sissel Myrup och passande nog har jag varit redaktör för den boken.

Redan när jag fick frågan om att redaktörsläsa manuset blev jag eld och lågor för det behövs verkligen en bok som koncentrerar sig på slutfasen av skrivandet. Det finns många böcker om att både skriva och ge ut böcker, men just om den där sista viktiga redigeringen finns inte mycket skrivet. Därför var med det stor entusiasm och nyfikenhet som jag kastade mig över manuset så fort det plingade till i min inkorg.

Och jag blev inte besviken. Tvärtom visade sig manuset vara oerhört genomtänkt och strukturerat. Precis som titeln skvallrar om är detta en bok som hjälper dig steg för steg och du kan själv välja om du vill läsa hela i ett svep för att få en överblick av allt du behöver tänka på eller om du ska arbeta dig igenom ett kapitel i taget och gå långsamt och systematiskt till väga.

Boken innehåller allt ifrån frågor du som författare bör ställa dig inom områden som dramaturgi, berättarperspektiv och tempus till konkreta tips på hur du kan använda dig av excelfiler och sök-funktionen i det program du skriver i. Utmärkta sammanfattningar och checklistor finns också. Alla författare kanske inte behöver gå igenom varenda punkt, för en del kanske redan är avbockade, men det är absolut nyttig läsning hela vägen, tycker jag.

Det är en tunn liten bok på endast 70 sidor, men det är imponerande hur mycket som ryms på dessa 70 fullmatade pocketsidor. Jag ser den som en buljongtärning – koncentrerad och smakrik. När författaren sedan tar sitt kokande vatten, det vill säga sitt manus, och löser upp buljongtärningen i det kommer det att bli precis så där väldoftande och värmande som en god soppa en kulen afton.

Sissel Myrup saknade själv den här typen av bok under sitt arbete med dels en spänningsroman och dels en barnbok. Hon insåg att hennes manus behövde vässas, men hur? Eftersom hon själv älskar listor och att kunna bocka av saker som är klara bestämde hon sig för att skriva en konkret och strukturerad handbok, som kunde hjälpa både henne och andra att komma vidare i redigeringsfasen. Nu har hon bestämt sig för att använda sig av sin egen bok Steg för steg till ett perfekt manus och äntligen bli klar med barnboken hon jobbat med i flera år.

Det är en strålande idé och jag hoppas att fler kommer att göra som hon. Under sommaren brukar många hitta lite extra tid att fila på sina texter och då kan Steg för steg till ett perfekt manus komma väl till pass.

Förlagsmöte med boss och debutant

img_3833Idag har Grim förlag haft ett viktigt möte här hemma hos mig och idag var vi tre kring mötesbordet. Förutom förlagsbossen Annika Bengtsson var även Åsa Persson på plats och det var jättetrevligt för oss att få träffas igen.

Åsa debuterar på Grim förlag i februari nästa år och när det närmar sig kommer jag att berätta mer om hennes riktigt välskrivna bok, som det är mycket svårt att lägga ifrån sig. Jag har varit redaktör för boken och det har varit ett både roligt och intressant uppdrag, för man vill verkligen läsa hur det går för karaktärerna. Jag kan redan nu säga att jag har många vänner som kommer att sluka boken i ett nafs.

En av de saker som vi diskuterade idag var det kommande omslaget och Annika hade några olika bilder på förslag som bas. Det fanns flera som inte var så dumma, men till slut hade vi kommit överens om en som vi tyckte passade särskilt väl. Än så länge är det många steg kvar tills omslaget är klart, men det ska bli kul att se det växa fram.

Annika själv har också en ny roman på gång och även denna bok är jag redaktör för, så nu har jag fått en fin mapp full av manussidor. Jag vet ovanligt lite om innehållet, så jag är oerhört nyfiken. Det enda jag vet är att den tar sin början i september 1976 och att Annika själv har upplevt ett fint flyt medan hon skrivit.

Apropå omslag har Annika gjort ett utkast på sitt kommande romanomslag och det har hon tejpat fast på framsidan av mappen. Även om det inte är klart ännu är det redan nu snyggt, tycker jag, och jag gillar även titeln Hundra dagar kvar.

Om vi hade haft förlagsmötet för bara fyra dagar sedan hade det varit extra festligt för då hade det varit exakt hundra dagar kvar innan Åsas roman släpps.

Om nittiosex dagar kommer alltså Skuggor av ljus att se dagens ljus – håll ut!

 

Redaktören har ryckt in

IMG_1719Idag hade jag lunchmöte med min förläggare Annika Bengtsson. Jag är redaktör för alla böcker som kommer ut på Grim förlag, utom mina egna där Annika står för redaktörsjobbet istället, och idag var det dags för mig att med varm lämna tillbaka det manus jag har läst de senaste veckorna.

Och vem hade skrivit det då?

Jo, Annika.

Det är klart att det är lite extra pirrigt att läsa bossens manus men hela vårt samarbete vilar tryggt på uppriktighetens och ärlighetens grund och vi vet att vi har precis samma mål; böckerna som ges ut på förlaget ska bli så bra som det någonsin är möjligt.

Därför vågar jag säga precis vad jag tycker. Jag törs lägga mig i allt och ingen detalj kan gömma sig för mitt kritiska öga. Samtidigt är det alltid författaren och utgivaren som måste fatta det slutgiltiga beslutet och i det här fallet är det ju samma person så förhoppningsvis blir stridigheterna inte så stora. Min åsikter är trots allt bara en enda persons tankar och funderingar, men jag vet sedan tidigare att Annika tar dem på stort allvar, så det känns som ett värdefullt arbete.

Vi är så noggranna att vi gick igenom sida för sida och jag fick förklara varenda liten kommentar så det inte skulle finnas några tveksamheter när Annika till slut ska sätta sig för att bearbeta manuset en vända till.

Redan nu törs jag avslöja att detta kommer att bli den bok som skiljer sig allra mest från hennes tidigare produktion. Detta är nämligen något så trevligt som en “litterär bagatell“. Så beskriver Annika själv det hela, även om många skulle nöja sig med det mer etablerade begreppet “feelgood”.

Till våren är det dags för Kvinnor, vin och vänner att möta en större publik – det ser jag redan fram emot.

Stonehenge och manusläsning

IMG_8890För några dagar sedan var jag i England och besökte bland annat Stonehenge. Jag har velat se detta byggnadsverk från bronsåldern ända sedan jag var liten, så det kändes helt fantastiskt att äntligen få komma dit och dessutom få uppleva det i strålande solsken.

Man kunde nästan höra historiens vingslag på promenaden runt de enorma stenarna. Troligen byggdes stensättningen mellan 2500 f.Kr och 2000 f.Kr och det är alltså minst sådär fyra tusen år sedan. Ofattbart länge sedan! Dessutom är stenarna av en sort som egentligen inte alls finns i området så det finns mycket mystik kring Stonehenge.

IMG_8909Jag är inte ensam om att fascineras av “de hängande stenarna” (namnet Stonehenge kommer från det fornengelska ordet Stanhengist som betyder just det). Det går bussar i skytteltrafik ungefär var femte minut och turisthop på turisthop står hänförd och beundrar det förhistoriska monumentet. Avspärrningarna runt de fem-sex meter höga stenarna är så pass långt ifrån själva byggnadsverket att det är lätt att få fina bilder utan att en massa människor står i vägen och det uppskattar jag mycket. På bilden ovan kan man se några turister som små myror på ena sidan och där kan de få vara för det gör bara att man förstår hur enormt Stonehenge faktiskt är.

Andra personer som trollbundits av Stonehenge är bröderna Ylvis och jag tycker att deras video är fruktansvärt rolig.

Men en liten spontan semesterresa varar inte för evigt och nu är jag tillbaka på jobbet igen. Jag har flera intervjuer inbokade de närmaste månaderna och dessa kommer under nästa år att publiceras i min kommande reportagebok, som får vara lite hemlig ett tag till. Det känns härligt att vara igång med en ny bok igen, även om jag fortfarande ägnar en del tid åt min förra reportagebok Våra älskade orkade inte leva och jag har även redaktörsjobb på gång.

Först ut är min förläggare Annika Bengtssons nya roman Kvinnor, vin och vänner. Jag har redan läst ett femtiotal sidor, men lyckats vara tyst om mina tankar så här långt, för jag vill alltid läsa färdig hela manuset innan jag fäller en massa kommentarer. Om ett par veckor räknar jag med att vara klar och då ska vi ses igen och gå igenom sida för sida, precis som vi brukar.

Att vara redaktör är ett noggrant arbete där varje ord och varje formulering nagelfars. Om jag inte sköter mig får jag smisk – det har hon minsann skrivit – så det är bäst att jag slår mig ner i en bekväm läsställning och tar tag i manusbunten direkt. Det ska bli riktigt trevligt för som omväxling har Annika satsat på en roman som är mer feelgood än hon brukar skriva.

Det passar ju bra en fredag.

 

Jag är redaktör också

IMG_5479Det finns så mycket som jag tycker om att göra och det mesta som handlar om ord och text hör dit. Därför är jag inte bara journalist och författare utan även redaktör. Det är min förläggare Annika Bengtsson som fått in mig på banan av den enkla anledningen att hon behövde en. Då var det ju praktiskt att fråga mig som redan fanns som samarbetspartner på Grim förlag. Utmärkt idé, tyckte jag.

Sagt och gjort. Jag läste manuset till Sorgbägare under några soliga sommardagar i Grekland och så var banan inledd. Ganska raskt bestämde Annika och jag att jag skulle vara redaktör för andra böcker som kommer ut inom förlaget, för hon var mycket nöjd med mitt arbete, och det har varit väldigt roligt. Vilken ynnest att få medverka till att ett redan bra manus blir ännu bättre. De tre på bilden är böcker jag har varit redaktör för och samtliga har fått mycket fin kritik så det gläder mig mycket.

Jag har även fått uppdrag från externa författare och det är alltid lite pirrigt att börja läsa. Vanligen har jag bara fått veta vilken genre manuset kan tänkas tillhöra. I övrigt är det oftast helt blankt. Min iver är alltid stor och alla sinnen totalt vidöppna när jag tar mig an texten.

Nyligen läste jag ett manus av Stefan Wallner och lika spännande som det är att börja läsa minst lika nervöst är det att lämna över den digra manushögen fullklottrad med kommentarer. Hur ska mina tankar, åsikter och funderingar landa? Hur stor distans har författaren till den egna texten? Kan hen frikoppla sig tillräckligt för att ta åt sig av såväl ris som ros?

Hittills är min erfarenhet att det går över förväntan. Trots att jag lägger mig i så gott som allt möts jag av förståelse och ödmjuka nickningar.

Idag har Stefan Wallner skrivit ett både intressant och bra blogginlägg om hur värdefullt det är att anlita en lektör och det är så fina ord att jag blir alldeles varm om hjärtat. Det är så härligt att höra att han är nöjd med det jag har gjort. Det kommer helt säkert att bli en mycket bra bok!

Vi har ju samma mål, författaren och redaktören; manuset ska bli så bra som det någonsin är möjligt och genom samarbete ökar möjligheterna för det.