Category Archives: Uncategorized

Glad sommar

Hon (jag!) dansade en sommar.

Vilken underbar midsommarafton vi fick i år med 30 grader varmt och strålande sol! Vi satt ute och åt lunch med goda vänner och det kändes som om vi befann oss i Sydeuropa och inte på den svenska västkusten. All dryck blev dock så varm att den var svår att dricka. Det svalkande vattnet slutade att svalka och det svala vinet påminde mer om te än om vin. Det var en märklig men härlig känsla.

Idag är det midsommardagen och lite molnigt, men fortfarande tropiskt varmt och helt ljuvligt. Jag sitter i skuggan och har bestämt mig för att vara helt ledig idag, så mest lyssnar jag på ljudbok, äter Piggelin och tittar ut över havet. En dröm, såklart!

Men jag kämpar ändå för att inte smyga tillbaka till mina manus. Det är ju också så roligt att få befinna sig i helt andra världar än den egna. Både tid och rum kan skifta på de mest fantastiska sätt och så sent som i förrgår var det julafton, och inte alls dagen före midsommar, i manuset jag läste. Om bara ett par veckor åker jag till Italien och det är perfekt för klimatet, för jag reser bara i tankarna vi datorn. Men det är där karaktärerna i ett kommande manus lever, så det är bara att hänga på.

Om du vill bjuda med mig på en resa inom Sveriges gränser eller längre bort än så är det bara att höra av dig om ditt manus, så hoppas jag att vi kan ta en tur tillsammans. Jag är ett petigt resesällskap, men jag är ändå rätt trevlig innerst inne, så jag är säker på att vi skulle få kul ihop och att vi skulle upptäcka många spännande saker tillsammans.

Kanske sitter du just nu och filar på din debutroman eller så är du i full gång med den avslutande delen i en trilogi. Kanske vill du ha en utomståendes granskande och skarpa blick på dina första stapplande steg som författare eller så vill du utvecklas ytterligare i ditt redan etablerade författarskap. Oavsett finns jag här för att hjälpa dig att ta dig vidare till nästa nivå. Barnböcker, ungdomsböcker, romaner eller fackböcker – jag gillar alla genrer och är glad över att jag får möjlighet att röra mig fritt mellan dem.

Nu vill jag passa på att önska er alla en underbar och glad sommar!

Glad Valborg i solskenet

Blommigt är givet när våren ska firas in!

De första fyra månaderna har gått otroligt fort och imorgon går vi in i maj. För några år sedan skrev jag en krönika i Kungsbacka-Posten, som jag skrev krönikor för i över sju år, och den handlade om att maj är årets kortaste månad. Det är så otroligt mycket som ska hinnas med på en och samma månad. När barnen var små var det uppvisningar och avslutningar hela månaden och när jag jobbade som lärare låg de sista viktiga proven i början av maj och sedan var det betygssättning som gällde under senare delen. Att sätta betyg var alltid oerhört jobbigt för mig och tog både mycket tid och energi i anspråk. Dessutom var det alltid en massa roliga sociala tillställningar på gång just i maj. Det var som om alla legat ide under vinterhalvåret och nu längtade efter att umgås igen.

Nu när barnen är både vuxna och utflugna är det ont om uppvisningar och avslutningar och betyg slipper jag tack och lov sätta numera, men det sociala livet har, äntligen efter pandemin, återhämtat sig och på klassiskt vis är varenda fredag- och lördagkväll redan inbokade under hela månaden. Min poäng med krönikan var att känslan av att månaden är så kort och intensiv förstärks av att namnet maj endast innehåller tre bokstäver. Jämför med evighetslånga och grå november som känns nästan oändligt lång och innehåller åtta bokstäver. Det är en ökning med hela 167 procent och det känns. November känns verkligen minst 167 procent längre än lilla ljuvliga maj. Minst!

Även om jag inte sätter betyg längre lever jag ändå kvar i bedömningsvärlden i mitt arbete som lektör och redaktör. Men det allra bästa med dessa uppdrag är att det alltid finns tid att förbättra sin prestation. Som lektör och redaktör sätter jag inga slutbetyg som författaren bär med sig resten av livet, utan mitt utlåtande och mina synpunkter är enbart ett steg framåt. Det passar mig mycket bättre.

Har du ett manus som du inte vill ha slutbetyg på men som skulle må väl av en utomståendes skarpa ögon och varsamma hand? Hör i så fall gärna av dig till mig på joanna@bjorkqvist.org.

Glad Valborg!

Glad påsk från manushögarna

Det är fortfarande oftast lite väl kyligt för att sitta ute och läsa manus, men påskriset fick vara ute en liten stund i alla fall. Hoppas att värmen kommer snart för nu längtar vi efter den, även om vi får vara glada för att det i alla fall är mer sol än snö och regn just nu.

Under de senaste veckorna har jag läst två barnboksmanus och ett ungdomsmanus och idag är det dags för ett vuxenmanus igen. Det är så härligt med denna mix för jag behöver titta på rätt så olika saker i alla genrer och jag gillar den växlingen. När det gäller barnböcker är en viktig sak att språket passar målgruppen. Det är inte fel med en liten utmaning så barnen kan utveckla sitt ordförråd, men samtidigt får sagan inte stanna upp för att barnet inte förstår. Då bryts magin och man kommer direkt tillbaka i verkligheten.

Vuxenmanuset som jag ska ta mig an idag är det andra i en serie av fyra och det är alltid lika kul när författare kommer tillbaka till mig gång på gång. Eftersom jag varit i den här branschen i ett antal år vid det här laget har antalet författare som återkommit blivit allt fler. Om bara ett par veckor kommer ett femte manus av en och samma författare och jag ser redan fram emot att få läsa det för hen skriver alltid så finurligt, humoristisk och tänkvärt. Det är underbart när man direkt känner igen en författares stil och sätt att skriva.

I påsk ska jag kosta på mig att vara lite ledig och umgås med familj och vänner, men jag blir inte ett dugg förvånad om jag råkar sitta här vid datorn igen på annandagen. Det brukar råka bli så …

GLAD PÅSK!

Flitig som ett bi

Nu är det en underbar tid i naturen. Hemma i trädgården växer vackra krokusar i flera färger och idag såg jag de första bina. Jag blir alltid lika glad när de kommer och hoppas att de hittar även till vårt äppelträd så småningom. Förra året fick vi bara två äpplen på hela trädet så vi håller tummarna för en betydligt bättre skörd i år.

Flitiga bin är så välkomna!

Det är inte bara bina som är flitiga så här dags på året utan det är även författare. Precis som vanligt på vårkanten växer nämligen min manuskö efter att ha varit så gott som avarbetad i januari. De första åren jag jobbade som redaktör såg jag inte mönstret så tydligt men nu är det helt uppenbart. En bit in på det nya året är författarna minst sagt sugna på att bli publicerade det här året. Nu ska det ske!

Då behöver de en redaktör som hjälper till att vässa manuset lite extra. Även förlagen är i full gång och redan antagna manus behöver också en skarp redaktör inför utgivningen lite senare i år. Förra våren hade jag som mest åtta manus i kö och det var riktigt svettigt att hinna med alla i rimlig tid, men med god planering, och tålamod hos de köande författarna som accepterade att få vänta, gick det fint. Just nu håller jag på med ett manus som är en uppföljare till en relationsroman som kom förra året (så härligt att få förnyat förtroende som redaktör!) och sedan har jag fyra som väntar.

Av dessa fyra är det endast en författare som jag jobbat med tidigare. Lika roligt som det är att få samarbeta med författare jag jobbat med förut är det att få möta helt nya begåvningar. Jag brukar faktiskt alltid varna lite, så nya författare ska vara beredda på att få både ris och ros. Det är klart att det kan vara tufft att få feedback som inte enbart hyllar ens verk, men jag gör det endast för att jag vill manusets, och i förlängningen även författarens, bästa. Alla författare är sitt eget varumärke, så man har inte råd att slarva.

Jag vill vara manusets bästa vän och även om författaren inte riktigt ser det direkt brukar de förstå längs vägen. En vass penna och ett varmt hjärta – så är det att vara redaktör, för mig.

Behöver ditt manus en bästa vän? Hör i så fall gärna av dig till mig så ska vi se vad vi tillsammans kan göra för ditt manus. Vi kan vara flitiga bin tillsammans!

joanna@bjorkqvist.org

Dags för skrivkurs igen!

Äntligen är det dags för mig att ännu en gång leda en skrivkurs på Medborgarskolan. Efter ett par års uppehåll på grund av pandemin törs vi nästa vecka börja med kurser i våra lokaler igen. Det ska bli så spännande att se vilka kursdeltagarna är och vad de har tänkt att skriva.

För ett par veckor sedan njöt jag av sol och bad i Florida. Perfekt uppladdning inför att leda skrivkurser – nu är jag full av energi.

När jag blev kontaktad av Medborgarskolan för några år sedan hade de hittat mig på LinkedIn och frågade om jag möjligen var intresserad av att leda en skrivkurs på kvällstid en gång i veckan. Jag nappade direkt för jag vet hur många som drömmer om att skriva, men inte riktigt vet hur de ska komma igång. Då är en skrivkurs perfekt.

I kursprogrammet står det att deltagarna gärna får vara nybörjare, men de bör ha någon form av idé kring vad de vill skriva. Den kan vara hur lös och ofärdig som helst, men det är viktigt att de vet att jag inte kommer att säga åt dem vad de ska skriva. Däremot kommer de att få personlig respons på sina egna texter av både mig och de andra kursdeltagarna och det kommer att utveckla deras skrivande enormt mycket.

Kursen pågår endast under fem veckor, men de flesta brukar bli förvånade över hur mycket de hinner lära sig på så kort tid. Det är viktigt att vi har högt i tak och att allt som sägs i vår lilla grupp verkligen stannar där. Många väljer att skriva något självbiografiskt i början och då är det extra viktigt att vi alla värnar om varandras integritet.

Mitt främsta råd till alla som vill skriva är att läsa mycket. Exakt vad man läser spelar mindre roll, för all litteratur är av godo och det är alltid lärorikt att se hur andra skriver. Mitt andra råd är att gå en skrivkurs eller delta i grupper där man läser varandras texter och ger ärlig feedback. Det är otroligt nyttigt att få någon annans ögon på sin text och det är lika nyttigt att själv ge respons för det gör att man börjar fundera på varför man tycker si eller så.

När man läser en bok hemma i fåtöljen kan man oftast säga om man tyckte om den eller inte – om den var bra eller inte. Men under en skrivkurs kommer man inte långt med den typen av svävande omdömen. Istället får man fundera över varför man tyckte om det som en kursdeltagare skrev. Var det ett vackert språk? Kände jag igen mig? Blev jag nyfiken och ville läsa mer?

Alla de här tankarna kan man sedan applicera på sin egen text och bli mer medveten om hur man skriver och vad det är som gör att en text berör och väcker tankar eller känslor.

Om man inte har möjlighet att gå en kurs på orten där man bor finns det även bra kurser på nätet. Jenny Westerlund och jag har till exempel en kurs som handlar om att skriva en fackbok. Den heter Skriv din kunskap. Även här får kursdeltagarna personlig feedback på sina egna texter om man väljer varianten med textrespons. Det finns också en med enbart självstudier om man föredrar det.

Oavsett om vad man väljer för typ av kurs är jag övertygad om att det kommer att ge många nya insikter och det är alltid välkommet. Inte minst när man skriver!

Rivstart, framförhållning och längd

Precis som jag hoppades har 2022 börjat med en rivstart. Redan nu har flera manus kommit in och ett par har jag redan hunnit läsa och ge respons på. De flesta som hör av sig till mig vill gärna att jag ska läsa deras manus genast. Jag sympatiserar helt med den tanken, för jag är själv en ivrig typ som gillar full fart och högt tempo.

Dessutom är det ofta så att man jobbat på manuset under lång tid och när man äntligen bestämmer sig för att ta nästa steg vill man minst av allt bli sinkad för att den utvalda redaktören råkar ha kö just då. Och jag gör verkligen mitt bästa för att kunna ta mig an manus så fort som möjligt, för även jag är ju konstant nyfiken på vad som har landat i min mejlkorg.

Därmed inte sagt att jag uppskattar framförhållning också. För ett par veckor sedan fick jag frågan om jag kunde boka in ett manus vecka 27. Det är förstås helt underbart att få en sådan fråga, så självklart skrev jag omedelbart in manuset i kalendern vecka 27, trots att det var 25 veckor kvar tills dess. Jag ser redan fram emot att läsa det för det är en uppföljare på en fantastisk roman som jag varit redaktör för tidigare.

Ett par frågor som dykt upp flera gånger den senaste tiden är hur långt ett kapitel bör vara och hur långt ett manus måste vara för att kallas roman. Det här är väldigt intressanta frågor tycker jag och det är lätt att kontra med att fråga hur långt ett snöre är. Det hjälper dock inte grubblarna, så jag ska ge ett annat svar.

Ett kapitel bör vara precis så långt som det behöver vara för att det som ska sägas i det kommer fram. Det låter kanske bra men också aningen luddigt, så kan man inte bara säga ett antal sidor? Ska det vara tre sidor eller tretton? Men det kan man faktiskt inte säga.

Jag har läst manus där ett kapitel ibland varit på en halv sida och det har fungerat utmärkt. Ofta handlar det då om att författaren ibland behöver byta perspektiv och skriva ur olika karaktärers synvinkel. För att göra det tydligt väljer då författaren att använda sig av växlande kapitel i olika längd för växlande perspektiv.

I andra manus kan ett kapitel vara på tjugo sidor och det kan gå precis lika bra. Det som är viktigt är att man vågar välja det som passar bäst. Alla kapitel måste inte vara lika långa heller. Om det som du vill berätta ryms på fyra sidor är det perfekt, men behöver du fjorton är det också toppen.

Samma sak gäller hela manuset. Ibland blir jag imponerad av hur en författare kan få fram både djup, känsla och dramaturgi på ett hundratal sidor och ibland fascineras jag av att en författare kan hålla mitt intresse uppe i fyrahundra sidor.

Och en sak är jag säker på. Det finns läsare för alla sorters böcker. En del gillar kortare romaner som man plöjer på en helg medan andra föredrar tegelstenar som man kan njuta av en hel månad eller två. Många uppskattar dessutom båda sorterna men vid olika tillfällen.

Så följ ditt hjärta och skriv precis så långt som du tycker behövs. Oavsett om det gäller kapitel eller manus!

Kampanjpris på fackboksskrivkurs

Ett nytt år har precis börjat och det ska bli spännande att se vad det kommer att innehålla. Förhoppningsvis en hel del härliga saker både på jobbfronten och rent privat. Jag hoppas att 2022 inletts på ett fint och lovande sätt för er alla.

Jenny Westerlund, som driver JW bokförlag och utbildning, och jag har gjort en digital skrivkurs tillsammans och den heter Skriv din kunskap. Vi tycker själva att det är en bred och bra kurs för dig som funderar på att skriva, eller rent av har börjat skriva, en fackbok. En fackbok kan vara så otroligt många olika saker, men gemensamt för facklitteratur är att de innehåller fakta på något sätt. Om man skriver skönlitterärt får man gärna fabulera fritt, men skriver man fackböcker bör man hålla undan det fiktiva och koncentrera sig på fakta och information.

Objektiva fakta som hur mycket en blåval väger (den tyngsta vägde 173 ton), hur stor den självständiga staten Tuvalu är (26 kvadratkilometer) eller att svanar gärna lever i par är den ena sidan av facklitteratur. Den andra sidan kan sägas vara lite mer subjektiv för dit räknas till exempel biografier, självhjälpsböcker och handböcker.

Oavsett vilken fackbok du är sugen på att skriva och oberoende av vilken målgrupp du tänker dig kan Skriv din kunskap hjälpa dig att gå från att ha en nykläckt och spirande idé till att hålla en intressant och färdig bok i handen. Under januari har vi ett specialerbjudande där du får hela 20 procent rabatt på våra två kurser. Allt för att du ska komma igång och göra verklighet av dina drömmar!

Den ena kursen baseras på självstudier. Du får regelbundet material och arbetar på egen hand och i din egen takt. Om du väljer kursen med textrespons får du personlig respons på dina egna texter. Både Jenny och jag tycker att det är väldigt roligt och givande att läsa dessa texter och få möjlighet att hjälpa författaren framåt i sitt skrivande, så vi hoppas på fler kursdeltagare nu när det är nytt år och nya möjligheter väntar runt knuten. Redan idag kan jag avslöja att flera engagerande och tänkvärda fackböcker är på gång runt om i landet och det är mycket glädjande, tycker jag som själv skrivit två reportageböcker och en handbok tillsammans med en kollega. Men vi behöver så klart ännu fler utmärkta fackböcker i det här landet. Jag är säker på att just din också behövs.

Så kom igen och kom igång! Boka din kurs omedelbums/genast/pronto/direkt/nu och ange koden JAN2022, så har du tagit det första steget mot vad som helt säkert kommer att bli en magisk fackbok. Välkommen!

Tusen tack för i år!

Ett väldigt annorlunda och intensivt år går mot sitt slut och det är dags att reflektera lite över året som gått och allt som hänt på jobbfronten. Jag är väldigt tacksam över att jag haft så mycket att göra hela året, så stort tack till alla er som anlitat mig under 2021. Ni är guld värda. En del av er har varit återkommande kunder medan en del har varit nya kontakter. Lika roligt som det är att få ett nytt manus av en författare jag arbetat med tidigare är det att läsa ett manus av en författare i vardande. Det är som att få julklappar varje gång – man vet aldrig vad paketet innehåller.

Allra mest var det att göra under våren och i början av sommaren, då jag som mest hade jag åtta manus i kö, vilket är rekord för mig. Som tur var handlade det om väldigt olika manus både till längd och innehåll. Eftersom jag alltid jobbar med ett manus i taget för att kunna sjunka in i just den aktuella världen var det skönt att några av de åtta var omläsningar, för det går alltid fortare att läsa om ett manus än att läsa det för första gången. När jag får manuset en andra gång brukar de flesta saker som jag reagerade på under första läsningen vara åtgärdade och då blir det ett annat tempo för mig.

Ett par var också barnboksmanus och de är betydligt kortare än en genomsnittlig roman för vuxna, så sammantaget blev det en härlig mix och jag har verkligen fått uppleva det bästa av många världar.

Kanske har pandemin och det faktum att många varit hemma gjort att fler än någonsin har skrivit på det där projektet som man burit inom sig under lång tid. Nu kanske man äntligen fått tid att berätta sin historia.

Då och då får jag frågan om jag själv skriver på någon bok för närvarande och det gör jag tyvärr inte. Dels är det svårt att hinna skriva för redaktörsjobbet tar mycket tid, men saken är också den att jag inte har någon klockren idé som skriker till mig att den vill komma ut i världen. Om jag hade haft det kanske jag hade kunnat norpa åt mig lite skrivtid. Kanske får jag en briljant idé att förvalta under 2022? Det vore skoj!

Lite skriver jag ändå emellanåt för det händer att jag blir anlitad för att skriva författarporträtt eller göra författarintervjuer och det är alltid lika kul. Journalisten i mig tycker att det är trevligt att både få intervjua och skriva, så det gör jag mer än gärna.

Redan nu har jag skrivit in några kommande manus i min kalender för 2022, men året är långt, så det lär finnas plats för åtskilliga fler. Har du ett manus som skulle må väl av ett par extra ögon? Eller har du kört fast och behöver en coach? Hör gärna av dig så skräddarsyr vi något som passar just dig.

Jag ser fram emot ett nytt och spännande 2022 och hoppas på många gripande, tankeväckande, underhållande och välskrivna manus att dyka ner i. Hoppas vi hörs under året. Tills dess ber jag att få önska er alla

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR!

Läs- och skrivmys i snön

Nu är den där tiden här igen – tiden då vi stänger in oss och knappt sticker näsan utanför dörren. Den pågående pandemin gör förstås sitt till, men jag är inte ensam om att tillbringa de allra flesta av dygnets timmar inomhus i värmen så här års.

Vi tänder brasor, värmer glögg, kryper upp i soffan och tänder ljus. Somliga utnyttjar tiden inne i värmen till att läsa en god bok och det är alltid en klok och trevlig idé. Andra använder tiden till att skriva och det är en minst lika bra idé. Faktum är att ett av mina bästa tips för blivande författare är en kombination av dessa lysande idéer.

Läs mycket! Det är nummer ett när det gäller läsandet. All möjlig litteratur är av godo – bara läs! Nummer två är att fundera över vad du tycker om i vissa böcker och vad du har svårt för i andra. Ibland är magkänslan tydlig: jag gillar den här boken eller den där boken föll mig inte alls i smaken. Men vad beror det på?

Ibland är det svårt att sätta fingret på vad det är som gör att man tycker om eller inte tycker om en bok. Är det karaktärerna du stör dig på? Eller är de rent av underbara? Är handlingen seg och trist? Eller har du svårt att lägga ifrån dig boken för du vill veta hur det ska gå? Känns det som om du läst något liknande förut? Eller får du nya tankar? Att fundera över det här i redan utgivna böcker är nyttigt och kan man sedan ta med sig det in i sitt eget skrivande är det toppen.

Kanske gillar du en karaktär för att hen alltid är så kvicktänkt eller så rörande känslosam? Använd det till din egen fiktiva person! Dras du med i ett rappt tempo upplagt i korta kapitel? Ha själv, åtminstone ibland, korta och intensiva kapitel. Dök det plötsligt upp en oväntad twist? Utmärkt, fundera på hur du själv kan överraska läsaren.

Så här års passar det extra bra att ägna så många timmar per dygn åt att läsa manus som redaktör som jag gör och jag vet att väldigt många människor runt om i landet tillbringar lika många timmar med att skriva. Frukten av detta ihärdiga skrivande brukar jag se lagom till våren. Då dundrar det in manus i min mejlkorg. Och det är alltid lika glädjande.

Då hinner jag minsann inte ge mig ut i trädgården för att ta en selfie bara för att solen skiner. Men nu hann jag!

Julklapp till SPES Västra krets

För sju år sedan var jag med på ett möte för anhöriga till någon som tagit sitt liv som SPES Västra krets anordnade i Göteborg. Jag var i slutskedet av arbetet med min reportagebok Våra älskade orkade inte leva och ville ha ett eget kapitel om SPES eftersom de gör ett så otroligt viktigt arbete. Igår kväll återvände jag för första gången och med mig hade jag en hel låda med böcker som jag och Grim förlag ville ge bort som en tidig julklapp.

SPES, som betyder SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd, har hämtat sin modell från Länkarna och det innebär att alla som är med på mötet har förlorat någon närstående i självmord, så alla har egen erfarenhet av smärtan och sorgen som följer med just ett suicid. En del miste någon för flera decennier sedan medan andra gjorde det för bara några få månader sedan. Eftersom jag personligen inte förlorat någon nära i suicid är jag ödmjukt tacksam över att jag ändå blivit insläppt två gånger och fått ta del av den unika värme och medmänsklighet som finns på dessa möten.

Igår kånkade jag på den tunga boklådan i regnet och det kände så fint att kunna ge SPES 30 böcker. Alla som var med på mötet igår fick ett exemplar direkt. Resten av böckerna kommer att ges bort allteftersom och jag hoppas att alla mottagare kommer att gripas av mina fantastiska intervjupersoners öppenhjärtiga berättelser, precis som jag gjorde när jag mötte dem.

I boken intervjuar jag åtta personer som förlorat en, två eller tre familjemedlemmar i suicid och två personer som i sina yrken kommer i kontakt med både efterlevande och suicidala, en präst och en psykoterapeut. Min förhoppning är att böckerna kommer att bli en fin vän att hålla i handen för andra som förlorat en älskad person i självmord och att kommande läsare kommer att känna igen sig i de medverkandes känslor och veta att de inte är ensamma om att känna just som de gör.

Att dela med sig av sina tankar och känslor och att stötta varandra i allt det svåra – det är verkligen något som genomsyrar mötena på SPES.

Vi människor behöver varandra.