En annorlunda vår

Att vara redaktör, lektör och skrivcoach i dessa coronatider är faktiskt inte så annorlunda jämfört med hur arbetet brukar flyta. Jag sitter med diverse manus på kontoret precis som vanligt och har kontakt med författarna via mejl som jag brukar. Det är riktigt skönt att det finns något som fortfarande är sig likt. Jag har som vanligt på våren en liten manuskö och ser fram emot att få nya manus igen om några veckor.

I övrigt är mycket sig olikt och det kommer det säkert att vara under lång tid framöver. Vi får alla hjälpas åt och göra det bästa vi kan i den situation som råder och hela tiden uppdatera oss när det gäller hur vi ska agera. Eftersom jag har skrivit två böcker på temat självmord, Våra älskade orkade inte leva och När mörkret viker undan för livet, tänker jag förstås på att allt som händer nu kan leda till fler suicid och suicidförsök.

Människor som redan mår dåligt kan må ännu sämre av att bli isolerade, kanske förlora jobbet och dessutom bli fysiskt sjuka. Vi måste hjälpas åt i dessa kristider och vi måste försöka se bortom denna märkliga period i våra liv. This too shall pass, brukar man säga och jag önskar att alla kan se det så. Det kommer en bättre tid. Det blir bättre till slut även om det känns eländigt, motigt och hopplöst just nu.

Många får extra mycket fritid nu och kanske bestämmer sig för att äntligen skriva den där romanen som de funderat på i så många år. Det tycker jag är en utmärkt idé. Tid är ofta en faktor som gör att det inte blir av, men se istället fritiden som en present och börja skriva på din bok. Jag tror många kommer att ta tillfället i akt och förverkliga sin dröm om att skriva en hel bok. Kanske har du upplevt något du vill skriva om? Du kanske längtar efter en perfekt feelgood och vill skriva den själv? Eller så är du expert på något och vill dela med dig av dina kunskaper. Det finns många skäl att skriva en bok!

Det ska bli spännande att se effekterna av detta efter sommaren och framåt vintern. Jag ser redan fram emot fler intressanta manus, så hör gärna av dig om du behöver stöttning längs vägen eller när du börjar bli klar med ditt manus.

Jag önskar er alla en fin vår och en glad påsk, även om den säkert inte blir precis som den brukar. Hoppas att vi får lite sol i alla fall, för det kan vi alla behöva.

Ett nytt spännande år har börjat

Nu är det ett år sedan jag återuppväckte min enskilda firma Silverord, som vilat länge nog, och det är jag glad över att jag gjorde, för under 2019 strömmade uppdragen in och då var det praktiskt att ha ett eget företag att skicka fakturor ifrån. Tusen tack, alla ni som valde att anlita mig under året. Jag har läst de mest varierande manus för alla möjlig målgrupper och det har verkligen varit både roligt och spännande att få vara med och utveckla såväl språk och karaktärer som dramaturgi och handling.

Det är många som undrar hur man ska veta att lektören eller redaktören man väljer och betalar dyra pengar för gör ett bra jobb. Jag förstår att det är svårt att veta, särskilt om man är helt ny i branschen och skriver på sin debutroman. Mitt bästa råd är alltid att dels gå på rekommendationer, för om någon annan är väldigt nöjd ökar förstås chansen att man själv också blir nöjd, och att kontakta lektören/redaktören för att se om kemin stämmer.

Att be en utomstående läsa ens text och komma med synpunkter är en känslig historia och det är viktigt att det finns ett ömsesidigt förtroende för varandra för att samarbetet ska bli bra. Det händer då och då att författare som jag jobbar med får en smärre chock när de läser alla mina kommentarer och synpunkter. Det tar en stund att smälta allt och det har jag full respekt och förståelse för. När de fått lite distans och lyckats separera sig själv från texten brukar de dock inse att jag har en poäng, trots allt. Det kanske inte var exakt det de önskade att få höra, men det kan ha varit det de behövde höra.

Jag vill alltid läsa tio sidor, och det gör jag helt gratis, för att visa dels hur jag jobbar och också för att se om det är rätt läge att ta in en utomstående eller om författaren kanske behöver fila lite mer själv först, för att få bättre valuta för pengarna i ett senare skede.

Under året som gått har jag varit redaktör för flera böcker som både fått riktigt fina recensioner, sålt bra och blivit nominerade till fina priser och det blir jag så glad över. Precis som författarna blir. Det blir utan tvekan dubbel glädje. Eller kanske rent av trippel glädje med tanke på att även läsarna blir glada av att läsa en riktigt välskriven och bra bok.

Ibland förekommer väntetid så därför väljer somliga att boka in mig flera månader i förväg, för att jag ska kunna göra plats för deras manus när de känner sig redo. Redan i november fick jag en förfrågan om att redaktörsläsa ett manus som blir klart för läsning i mars och det tackade jag självklart ja till. Några manus till är också inbokade, men året är långt och det finns givetvis fortfarande plats för fler.

Om du behöver en lektör, redaktör eller kanske en skrivcoach är du välkommen att höra av dig till mig. Tillsammans kan vi helt säkert lyfta ditt manus till nya höjder. Du kan läsa mer om hur jag arbetar under flikarna Redaktörstjänst samt Skrivcoach/lektör.

Jag önskar er alla ett riktigt fint skrivår fullt med utmaningar, insikter och framgångar!

Summering av Bokmässan 2019

Det var ett speciellt år på Bokmässan i år och ett stort skäl till det var att min kära vän och förläggare Annika Bengtsson och jag redan från början hade bestämt oss (på riktigt denna gång!) för att det här var sista gången vi stod i Grim förlags monter. Åtminstone under överskådlig tid. Mycket av det vi gjorde gjorde vi därför för sista gången och det är klart att det kändes i hjärtat. Jag skruvade ihop den praktiska bokhyllan för sista gången, vi lade upp alla våra fina bokhögar för sista gången, och vi pratade med massor av folk för (både första och) sista gången som utställare i monter B04:79.

De senaste åren har mina reportageböcker om självmord toppat försäljningsstatistiken men i år blev det Annikas nya roman Den enda utvägen som knep förstaplatsen och det var den värd, för det är en riktigt bra och otäck bok. Det är inte bara jag som tycker det, utan Nisse Scherman som recenserar för DAST Magazine håller med. Extra glad i den fina recensionen blev jag över att han skriver att “Gestalterna är så väl gestaltade att man nästan får sympatier för den otäcka Inga-Lena” för exakt så känner jag med. Det borde vara omöjligt med tanke på allt elände hon ställer till med, men intressant nog är det inte det. För två dagar sedan kom Den enda utvägen även som ljudbok, så nu hoppas vi att den når många nya läsare och lyssnare.

Den främsta anledningen till att vi varit med på mässan i så pass många år är inte att det är ett bra tillfälle att sälja böcker, för det är uppriktigt sagt tvärtom ett ganska dåligt tillfälle att sälja böcker. Konkurrensen är stenhård och dessutom är det tungt att släpa runt på en massa böcker, så idag väljer många att ta ett bokmärke eller fotografera böcker de är intresserade av och så kan de i lugn och ro klicka hem dem via nätet istället.

Det huvudsakliga skälet till vårt deltagande är att vi dels ser dagarna som en rätt så lång firmafest för förlaget och dels att vi tycker om att träffa både nya och gamla läsare samt alla härliga kollegor och samarbetspartners. För mig som jobbar som redaktör är det alltid lika kul att träffa förläggare som anlitar mig och förstås alla grymma författare, vars manus jag läst och endast haft mejlkontakt med, irl. Det blir alltid väldigt hjärtliga möten och många varma kramar. I år var det riktigt många författare jag träffade, inte minst på Hoi förlags trevliga mingel, och flera av dem är på gång med uppföljare, så det kändes extra kul.

Som vanligt passade jag på att fylla år på mässan också och snälle Claes Jenninger, som alltid förser oss med goda äpplen som vi kan bjuda på i montern, gav Annika och mig varsin vacker blombukett. Det är nu åtta dagar sedan, men blommorna är fortfarande lika vackra och står nu hemma i mitt kök.

Med oss i montern hade vi i år Ulrika Jannert Kallenberg, som var med för tredje året, men vi hade också nytillskotten C T Karlsson och Therese Loreskär. Det betydde att Annika och jag kunde äta lunch tillsammans flera gånger, vilket var väldigt trevligt. Även om vi står ihop i montern hela dagarna och har all tid i världen att prata då också är det faktiskt lite skönt att få sitta ner och prata över en god lunch.

På söndagen bestämde vi oss spontant för att rea ut våra böcker och sänkte då det redan förmånliga mässpriset med ytterligare 50 procent. Det visade sig vara lyckat för flera besökare passade på att köpa en extra bok när priset var så bra. Detta innebar att söndagen blev den dag då vi sålde flest böcker och det blev förstås ett trevligt avslut på årets mässa.

Så summan av årets bokkardemumma är att vi är nöjda med vår insats och som alltid mycket glada och tacksamma för alla som hälsat på oss och köpt våra böcker.

VARMT TACK och också ett litet tårögt FARVÄL!

Fantastisk recension av Närmare dig

Min feelgoodroman Närmare dig släptes som ljudbok i somras och nu har jag fått en jättefin recension av Jessica på Systrarna Boktokiga. De tre ord som hon valt att beskriva boken med är

  • Mysig
  • Välskriven
  • Känslosam

Jag kunde inte valt finare ord själv. Precis så har jag önskat att läsare ska uppfatta boken. Så här skriver hon på sin och sin systers blogg:

 

Mycket känslosam bok. Ville inte att den skulle ta slut. Mycket detaljrika miljöbeskrivningar. Gillar att följa Saga i boken, mycket intressant. Skulle velat haft lite längre kapitel. Boken är spännande och händelserik, färgstark och känslosam. Rekommenderas varmt att läsa/lyssna på.

Dessutom ger hon den högsta betyg – fem böcker av fem möjliga! Jag blev så glad! HURRA!

I bokcirkeln som jag har med några väninnor sedan 17 år tillbaka tycker vi ofta att författaren borde strukit minst 50 sidor i mitten, men här skriver Jessica att hon både velat haft längre kapitel och att hon inte ville att den skulle ta slut. Bättre än så kan det knappt bli!

Lyssna gärna på min historia om Saga och hennes liv som nybliven mamma. Finns där ljudböcker finns. Det går förstås utmärkt att läsa den som fysisk bok eller e-bok också. Jag blir lika glad vilket ni än väljer!

I startgroparna inför Bokmässan

Jag och Annika Bengtsson på Grim förlag har pratat om Bokmässan i flera veckor redan, men nu har också de konkreta förberedelserna börjat. Jag har till exempel köpt godis som vi traditionsenligt ska bjuda på i montern. En nog så viktig sak för att Bokmässan ska bli en lika trevlig upplevelse som vanligt.

Vi är glada över att vi fått samma monterplats som tidigare år, för dels blir det lätt för återkommande besökare att hitta oss och dels håller vi till precis vid ett promenadstråk, så vi har rätt bra koll på människor som kommer och går. Dessutom är luften ovanligt frisk för att vara inne i mässlokalen och det uppskattar vi mycket.

Tanken är att detta blir vårt sista år på mässan. Åtminstone under överskådlig tid. Ekonomiskt har det aldrig varit en guldgruva, utan vi har gjort det för att vi tycker att det är kul och för att det är ett fint tillfälle att möta både nya och gamla läsare. Vi ser det mest som en flera dagar lång firmafest och det är verkligen inte det sämsta. Men vi säljer förstås en del böcker också och det är alltid lika roligt när fler läsare tar del av våra alster.

I år räknar vi att periodvis få sällskap av andra författare i montern, men formerna för detta är inte riktigt klara ännu, så det återkommer jag om.

Jag har ingen ny bok med mig i år, utan mina tidigare böcker Närmare dig, Våra älskade orkade inte leva och När mörkret viker undan för livet är de böcker som kommer att finnas från mig i montern. Grim förlag har däremot två nya: Åsa Perssons Skuggor av hopp och Annika Bengtssons Den enda utvägen. Jag har varit redaktör för båda och därmed lusläst dem. Och de är bra, så jag rekommenderar dem varmt!

Medan förberedelserna pågår rullar mitt vanliga yrkesliv självklart också på. Jag läser diverse olika manus som skrivcoach, lektör och redaktör och tycker att det är fantastiskt roligt att det är en sådan mix av manus som dimper ner i brevlådan. Den senaste tiden har jag läst allt ifrån fantasy och skruvad feelgood för vuxna till gripande ungdomsromaner och spänningsromaner. Hör gärna av dig om du har ett manus som är i behov av skarpa, men snälla, ögon utifrån!

Nu ska jag lägga ner godiset i kassen jag alltid har med till Bokmässan. Bokmärken och visitkort ska också packas ner. Jag hoppas att vi ses i monter B04:79 där jag kommer att vara så gott som hela tiden under alla mässdagarna den 26 till 29 september. Som vanligt kommer jag alltså att fylla år på mässan, så ni är extra välkomna den fredag den 27 – då bjuder jag på kramar till alla som vill ha!

Varm välkomna!

 

Lyckad föreläsning i Lilla Edet

Foto: Anders GustavssonDet blev en lyckad föreläsning i min barndomsbygd Lilla Edet för ett par veckor sedan. När man har en öppen föreläsning utan föranmälan och med fri entré vet man aldrig hur många som ska komma. I förväg visste jag att en handfull skulle dyka upp, men det blev faktiskt tio gånger fler än så. Ett femtiotal intresserade var på plats och det gladde mig att så många tyckte att ämnet psykisk ohälsa och den yttersta konsekvensen av det, nämligen självmord, lockade trots sin tyngd.

Det är viktigt att inte ha en alltför tung och deprimerande ton en kväll som denna för det ska trots allt kännas att det går att göra något och att vi alla kan hjälpa varandra. Det brukar alltid vara någon eller några i publiken som gråter ändå, för tyvärr finns det alltför många med egna smärtsamma erfarenheter av sin egen psykiska ohälsa eller någon nära anhörigs. Så pass vanligt är det.

Jag redovisade fakta kring psykisk ohälsa, självmordsförsök och självmord i framför allt Sverige men också globalt. Det är jämt ett antal åhörare som drar efter andan när de får höra att det varje år i Sverige är sex gånger fler som dör i självmord än som dör i trafiken och att det sker ett fullbordat självmord var sjätte timme. Samtidigt försöker tio gånger så många. 40 personer varenda dag känner att livet är så svårt och tungt att det inte verkar vara värt att leva och försöker därför avsluta sitt liv. Det är ofattbara siffror. Tittar man globalt tar en person livet av sig var 40:e sekund. Det är mer än alla krig och mord i världen och tyder på att detta inte är ett individuellt problem utan ett av de allvarligaste samhällsproblemen vi har både i vårt land och i resten av världen.

Men tillsammans kan vi göra skillnad. Jag hoppas jag slog hål på några myter denna afton och jag hoppas att jag kanske bidragit till att någon vågar fråga sin granne, vän eller familjemedlem hur de faktiskt mår. Att våga fråga är en aktiv handling för att hjälpa någon. Vi är inte alla terapeuter, men vi är alla medmänniskor och att fråga är att bry sig.

Bara några timmar innan föreläsningen föll mina glasögon i golvet och den högra skalmen gick i två bitar. Jag försökte sätta ihop bitarna med en liten tejpbit och det fungerade en stund. Men bara någon kvart in i föreläsningen kände jag hur biten vid örat lossnade. Jag fångade diskret upp den och lade den på bordet bredvid mig. Dessvärre räckte det som var kvar av skalmen inte fram till örat, så hela kvällen fick jag försöka peta glasögonen rätt så de inte skulle trilla av mig. Jag är osäker på om någon märkte när biten lossnade, men att jag hade fullt sjå med att hålla brillorna på plats var det nog många som såg. Dock var jag så inne i allt viktigt som jag pratade om att jag inte kom mig för att förklara varför jag höll på som jag gjorde och det spelar ju ingen som helst roll heller. Vi hade alla viktigare saker för oss denna kväll än att fokusera på ett par bångstyriga glasögon.

Vi ville rädda liv och bryta det tabu som fortfarande finns kring psykisk ohälsa och självmord. Jag tycker faktiskt att vi kom en bit på väg. Det verkar dessutom finnas intresse för ytterligare en föreläsning för det är flera som hört av sig och som inte kunde komma just denna majafton.

Tusen tack till alla er som kom och också tack till er som i efterhand skrivit fina kommentarer. Ett särskilt tack till er som köpte någon av mina reportageböcker och gjorde så att Lilla Edet-hjälpen fick 600 kronor till sitt välgörande ändamål. Tack till Annika Bengtsson på Grim förlag, som ger ut mina böcker och som generöst gick med på att skänka 50 kronor per såld bok. Varmt tack till Anders Gustavsson som arrangerade kvällen och som också tog bilden ovan.

Stort TACK till alla för denna gång och kanske ses vi igen framöver. Var rädda om er och om varandra!

Föreläsning i Lilla Edet 9 maj

Torsdag den 9 maj klockan 18.30-21.00 föreläser jag i Fuxernaskolans aula i Lilla Edet på temat psykisk ohälsa och självmord. Det kommer att bli en kväll full av fakta kring suicid, gripande exempel ur verkliga livet och inte minst handfasta tips på hur vi kan upptäcka psykisk ohälsa och tillsammans rädda liv. Vi kommer också att slå hål på myter och förhoppningsvis bryta det tabu som finns kring psykisk ohälsa och självmord.

Genom att våga prata om något av det allra svåraste som finns, att livet ibland ter sig så svårt och tungt att det inte verkar vara värt ett leva, sätter vi ord på många känslor man helst inte vill kännas vid. Att lyfta ämnet är ett enormt viktigt första steg på vägen.

Föreläsningen är ett samarbete mellan Verdandi/Lilla Edet-hjälpen, Grim förlag och mig. Anders Gustavsson, som startade Lilla Edet-hjälpen, är en före detta skolkamrat till mig och när jag hörde talas om hans fina insats för en mänskligare och snällare värld ville jag också bidra på något sätt. Min barndomsbygd har betytt otroligt mycket för mig och jag har många fina minnen därifrån. Nu har jag en chans att ge tillbaka något av allt jag själv har fått under tiden jag bodde i Lilla Edet. Det gör jag genom att föreläsa gratis, så att ingen ska behöva betala inträde. Det är alltså fri entré och jag hoppas på stor uppslutning, så att aulan, som jag minns som väldigt stor, inte kommer att kännas ödslig och tom. Ta gärna med en vän och kom!

Kvällen kommer att inledas med ungefär en och en halv timmes föreläsning och efteråt har vi en timme då det är fritt fram för frågor och diskussioner. En föreläsning om psykisk ohälsa och självmord väcker ofta många tankar, så stunden efteråt är viktig för reflektion och samtal.

I samband med föreläsningen kommer det att finnas möjlighet att köpa mina reportageböcker Våra älskade orkade inte leva och När mörkret viker undan för livet till specialpriset 150 kronor styck. Då går 50 kronor direkt till Lilla Edet-hjälpen och resten till Grim förlag som ger ut mina böcker. Självklart hoppas jag på fin försäljning så Lilla Edet-hjälpen får en rejäl slant. Ordinarie pris på reportageböckerna är på nätbokhandeln Adlibris 198 kronor styck.

Varmt välkomna!