Category Archives: funderingar

Reportageboken i Grekland

IMG_7651Nu är jag tillbaka på jobbet igen efter två underbara veckor med familjen på den soliga och härliga grekiska ön Karpathos. Det har varit fullständigt ljuvligt att få bada och sola hela dagarna och på kvällarna ta en tur till stan för att köpa en och annan handgjord skål som souvenir och få fantastisk mat serverad på en mysig restaurang.

Något av det allra bästa med den här typen av resor är just att jag blir så totalt bortskämd när det gäller maten. Jag behöver inte planera den, handla den, tillaga den eller diska efter den. Jag bara sätter mig på en stol, bläddrar i menyn, beställer det som för tillfället lockar mig mest och äter med god aptit. Jag behöver inte ens plocka bort min tallrik efteråt. Det är verkligen lyxigt och jag njuter i fulla drag.

Något annat jag uppskattar på just resan till Karpathos är att det är lite som att komma till vår sommarstuga. Det är nämligen sjunde året i rad som vi besöker samma ö och samma hotell och vi är inte ensamma om att återvända dit utan vi är stort gäng som gläds åt att återse varandra efter ett helt år på olika håll. De flesta av mina hotellvänner är från Holland och kvällarna går ofattbart fort när vi berättar vad som hänt sedan senast vi sågs.

Anledningen till att vi alla kommer tillbaka år efter år är att de som äger hotellet Sound of the Sea är så varma och fina människor. De pysslar verkligen om oss alla och redan första gången vi var där kände jag att vi verkligen blev vänner. Hur ofta känner man det på ett hotell man tillbringar några få dagar av sitt liv på?

Varje gång jag kommer ut med en ny bok tar jag med mig den som en gåva till hotellet och ställer den i deras bibliotek. Då kan vem som helst låna den och läsa den under sin semester. På första sidan skriver jag att boken tillhör hotellet men att vem som helst får läsa den under förutsättning att de ställer tillbaka den efter lånet.

IMG_7647Första gången jag gjorde det var det tyvärr någon som tog med sig boken hem, trots texten jag skrivit, så jag fick ta med mig en ny nästa gång jag kom. Kanske ska jag ta det som en komplimang?

Nu står i alla fall Våra älskade orkade inte leva i bokhyllan och väntar på nya läsare. Det känns väldigt bra att en liten, liten bit av mig är kvar på hotellet när jag nu sitter i mitt arbetsrum framför datorn igen. Då och då tittar jag ut genom fönstret, men mest blir det skärmen jag tittar på. Så måste det vara för annars blir det ingen ny bok skriven.

Och det ska det ju bli.

Och nästa då?

IMG_4585Det låter säkert förmätet och kaxigt men många som läst Våra älskade orkade inte leva undrar hur jag ska bära mig åt för att toppa den boken. Jag får faktiskt frågan då och då – både IRL, via mejl och via kommentarer på sociala medier. Hur ska jag lyckas skriva en bok som berör lika starkt och gärna dessutom säljer lika bra som den som handlade om självmord i familjen? För jag vill väl skriva ytterligare en grym bok, undrar folk intresserat och nyfiket.

Jag förstår helt grubblerierna. Jag grubblar ju själv över exakt samma sak. Självklart funderar även jag över vilket ämne som kan vara lika angeläget och viktigt som suicid hos dem man älskar. Och givetvis vill jag skriva en bok till. Till hösten tänker jag börja på den.

Jag har funderat lite fram och tillbaka och har några rätt bra uppslag som det skulle fungera att spinna vidare på, men innan jag avslöjar något av dessa vore det väldigt spännande att få veta vad ni tycker. Jag skulle bli otroligt glad om ni ville komma med åsikter, tankar och funderingar. Kanske har du själv erfarenheter av något som skulle passa att dela med sig av och som skulle fungera som en del i en större helhet?

Tanken är att det behövs ett tema och att jag utifrån det intervjuar olika personer med erfarenhet inom detta specifika område. Så mina frågor är:

1. Vilket tema borde nästa reportagebok ha?

2. Har du förslag på vem eller vad du vill läsa om inom temat?

Jag uppskattar alla tips, så kommentera gärna inlägget här eller mejla mig på joanna@bjorkqvist.org.

Tack på förhand!

 

Viljan att berätta är tidlös

IMG_6052Jag tror att vi människor föds med en vilja att uttrycka oss, berätta historier och förmedla känslor, upplevelser och tankar till andra människor. Förmodligen var det just därför det var så pass enkelt att få mina intervjupersoner att ställa upp i reportageboken Våra älskade orkade inte leva trots att ämnet var så svårt och tungt som självmord inom familjen.

Vi har ett behov av att få ge vår version av vad som hänt och vi behöver också få spegla det vi upplever i våra liv genom andras öden. Säkert är det därför min bok blivit så läst och uppskattad som den har blivit och det inte enbart av andra drabbade anhöriga utan också av människor som i största allmänhet är intresserade av sina medmänniskor.

Jag har sett hällristningarna i norra Bohuslän förut och även besökt Vitlycke museum tidigare, men när jag nu var där igen var det på något sätt med nya ögon jag såg det som våra förfäder huggit in under bronsåldern. De som suttit där timme efter timme och huggit ville säga något. De ville berätta om sina liv. Kanske tänkte de inte på oss som skulle dyka upp sommaren 2015, men jag tror inte att det är enbart för sin egen skull de ristat sina berättelser, utan för varandra och andra. Det är onekligen spännande att fundera över vad de tänkte medan de arbetade. Vad upptog deras tankar? Vad kände de?

IMG_6087Sedan 1994 finns hällristningsområdet i Tanum med på Unescos världsarvslista tack vare att området är så rikt på bilder. På 510 platser finns sammanlagt 10 000-tals bilder och man känner verkligen historiens vingslag när man tittar på konstverken. Det är mestadels män, men även kvinnor och barn, fötter, båtar, djur och vapen. Störst av alla är Spjutguden som är hela 230 cm hög.

När jag ser alla omsorgsfullt ristade figurer kan jag inte låta bli att göra en koppling till dagens samhälle. De ville berätta något precis som vi vill idag. På det sättet tror jag inte att vi människor förändrats speciellt mycket trots att det gått hundratals år.

Men tänk så mycket fortare det går, och så mycket enklare det är, att skriva en statusrad på Facebook eller posta en bild på Instagram.

Glädje och sorg på Mors dag

IMG_4012Idag är det Mors dag och jag tänker lite extra på alla mammor som förlorat sina barn och på alla barn som förlorat sina mammor, mormödrar och farmödrar. Flera av dem finns med i reportageboken Våra älskade orkade inte leva och där delar de med sig av sina gripande historier på ett fantastiskt sätt.

Själv är jag oerhört glad och tacksam över att min egen underbara lilla mamma fortfarande finns i livet och vi pratar med varandra så gott som dagligen i telefonen. Idag kommer dessutom mina två småsyskon att ringa henne och gratulera på dagen.

Men min älskade storebror, hennes och pappas första barn, kommer inte att ringa och det gör mig så ont. För drygt tre år sedan omkom han i en trafikolycka och även om det inte var ett självmord så kom det lika plötsligt och chockartat som ett suicid oftast gör. Vi hade enormt svårt att ta till oss den hemska nyheten och våra liv förändrades på djupet för alltid.

Glädjen över att våra älskade funnits finns alltid där men den går hand i hand med sorgen och saknaden…

Det gör så ont när en älskad person lämnar oss oavsett vad orsaken är, men jag tror ändå att de på något sätt ändå finns med oss i våra liv. Genom våra tankar, våra handlingar och små tecken här och var.

Som en ängel som vakar över oss.

 

 

(Den vackra ängeln på bilden är tovad av Tina Olsson)

Sommarplaner på gång på Grim förlag

IMG_3777En stor fördel med att tillhöra ett förlag är att man får vara med på förlagsmöten och smida planer tillsammans med förläggare och författarkollegor. Det har vi på Grim förlag precis gjort.

Snart kommer sommaren och tyvärr är min reportagebok Våra älskade orkade inte leva väl extra aktuell då, för just under sommarmånaderna sker det fler självmord än under resten av året, som jag berättat om tidigare. Det känns dock inget vidare att ha det som säljargument. Tanken med boken har aldrig varit att profitera på andras olycka utan att finnas där som en spegelbild och ett stöd när något av det allra värsta som kan drabba en människa händer.

Så även om jag blir glad för vartenda exemplar som säljs av Våra älskade orkade inte leva, för de anhörigas berättelser är verkligen värda att spridas, så är det framför allt en annan bok som Grim förlag kommer att göra en sommarkampanj på och det är Björn Jutendahls underhållande roman Bara Business, som utspelar sig i reklam- och medievärlden.

Den är som gjord för hängmattan och solstolen. Slukas med fördel iförd ett par coola solbrillor och i sällskap av ett glas bubbel. För att visa hur väl Bara business passar att njuta av en somrig dag tog jag efter det trevliga förlagsmötet i Varberg en bild på författaren i min solstol i hemma i trädgården där just nu äppelblomster förgyller atmosfären. Mer om kampanjen kommer längre fram, men nog ser det ljuvlig ut redan nu?

IMG_2504På mötet fick jag med mig en hög med Björns böcker för att jag ska kunna ta med den som present istället för en flaska vin eller en blomma när jag går på fest i sommar. Det är verkligen en perfekt present; silvrig och snygg på utsidan och med både spänning och underhållning på insidan.

Om jag skulle komma med min egen bok om suicid finns det risk för att värdparet hellre hade velat få en flaska vin istället. Det kan liksom sända fel signaler.

Var bok har nog sin plats och sin tid ändå.

Var finns boken att köpa?

IMG_2506En av de vanligaste frågor jag får nu för tiden är inte hur jag mår, hur läget är eller om jag trivs i nya huset, utan människor vill veta var reportageboken Våra älskade orkade inte leva finns att köpa. Det är en högst relevant fråga och dessutom väldigt intressant.

Jag önskar att jag kunde svara “Överallt där böcker säljs!”, men så enkelt är knappast livet. Egenutgivare och vi som ligger på mindre förlag hittas så gott som aldrig i den fysiska bokhandeln som Akademibokhandeln, på stormarknader som Ica Maxi eller Coop Forum och inte heller på Pocket Shop i den händelse vi ger ut pocketböcker. Det spelar ingen roll hur professionell, bra eller snygg boken är, utan det är så det fungerar i boksverige.

På nätet däremot finns vi som inte är så stora på marknaden. Självklart kan du köpa boken direkt av mig via min författarsajt och även via Grim förlag. Det går också utmärkt att köpa den även på Adlibris, Bokus och CDon.com där det är lätt som en plätt att hitta Våra älskade orkade inte leva och många andra riktigt bra böcker av egenutgivare eller mindre förlag.

Men det finns ett krux även här. Du måste som kund veta vad du letar efter för vi exponeras inte på nätbokhandlarnas förstasidor. Om du söker på mitt namn eller boktiteln Våra älskade orkade inte leva kommer du rätt direkt, men då måste du veta vad jag eller boken heter. Det är omöjligt att gå in på nätbokhandlarna och söka på “bok om självmord” och få upp min bok. Likaså räcker det inte med att söka på “reportagebok” eller “anhöriga”, för den kommer inte upp då heller.

Våra älskade orkade inte leva sticker ut med sitt målade omslag (på bilden ovan ser ni originalmålningen tillsammans med den tryckta boken) och jag kan tänka mig att människor som står och kikar på bokhyllorna i en fysisk butik hade kunnat bli tillräckligt nyfikna för att ta boken i sin hand och läsa baksidestexten. Kanske hade somliga tänkt samma sak om de sett boken på nätbokhandelns förstasida. De hade kunnat klickat sig vidare för att titeln eller omslaget lockat även om författaren verkar lite okänd.

IMG_2504En bok som jag är helt säker på hade lockat till många spontanköp är min förlagskollega Björn Jutendahls urläckra bok Bara business. Med sitt stilistiskt rena omslag och sin flärdfulla, blanka silverfärg är boken i det närmaste oemotståndlig IRL. Nu vet ju jag att även innehållet lever upp till den tjusiga utsidan, för det är en riktigt bra och underhållande roman, men jag kan tänka mig att den hade lockat till många spontanköp om den exponerats i butik alldeles oavsett om man vet hur läsvärd den faktiskt är. Målgruppen är bred (passar såväl män som kvinnor i alla åldrar) och eftersom den utspelar sig i reklam- och medievärlden kittlar den vår nyfikenhet på samma sätt som vi skvallrar med varandra eller läser ett månadsmagasin en branschtidning för att komma lite bakom kulisserna.

En perfekt present till goda vänner istället för en blomma eller en flaska vin när du ska på fest – en silvrig Bara business.

Med det här inlägget hoppas jag att jag svarat på frågan om var man kan köpa Våra älskade orkade inte leva och förklarat lite kring varför den kan upplevas som aningen svår att finna. Vill du välja den enklaste vägen till köp, så är det bara att klicka på någon av länkarna i inlägget där boken finns. Det går också alldeles utmärkt att be din lokala bokhandel köpa in ett exemplar till dig. Du kan även be ditt lokala bibliotek ta in boken och sedan kan du (och så småningom även andra) låna den alldeles gratis.

Våra älskade orkade inte leva finns även som e-bok och som sådan går den både att köpa via nätet och ladda ner från ditt bibliotek för att börja läsas omedelbart – oerhört smidigt, praktiskt och miljövänligt.

Så där, ja! Nu vet du allt om var du kan få tag på Våra älskade orkade inte leva. Bara att välja en väg och sedan läsa.

Det är boken och alla de fantastiska personer som medverkar i den värda!

Officiell release för I sorgens famn

IMG_2425Denna strålande aprildag är det officiell release för Elisabeth Lindströms bok I sorgens famn som handlar om hennes första år sedan yngste sonen David tog sitt liv 2011. För att överleva den stora sorgen skrev Elisabeth dagbok under året som gick och anteckningarna har nu bearbetats till en bok. Vi får följa Elisabeth som öppenhärtigt delar med sig av sina tankar och känslor och berättar hur det var när den älskade sonen plötsligt inte fanns mer och lämnade ett så stort tomrum efter sig. Kaos och förtvivlan blev den nya vardagen för familjen.

Det var via en sluten grupp på Facebook som jag träffade på Elisabeth första gången. Hon skrev i ett inlägg att hon höll på med en bok om sin son som tagit sitt liv. När det drabbade hennes familj sökte hon med ljus och lykta efter en bok i ämnet för att spegla sina egna tankar och funderingar i. Hon ville veta hur det var för andra som hade gått igenom samma sak, men hon fann ingen bok och då bestämde hon sig för att hon skulle skriva en sådan själv.

Jag hade just fått idén att skriva en reportagebok utifrån anhörigas perspektiv och frågade därför om Elisabeth möjligen kunde tänka sig att bli intervjuad för den också. Det kunde hon och det gladde mig mycket.

Så småningom tipsade jag Elisabeth om min förläggare Annika Bengtsson och hennes Grim förlag, som skulle ge ut min bok Våra älskade orkade inte leva för kanske kunde även Elisabeths bok platsa på förlaget. Jodå, det kunde den, så det fick härligt nog bli så.

Parallellt med att jag avslutade arbetet med min egen bok var jag redaktör för Elisabeths bok som fick den vackra titeln I sorgens famn. Boken är uppbyggd månadsvis och varje månad inleds med en liten hälsning till sonen David. Det finns också stämningsfulla dikter och ömsinta minnesbilder med i den läsvärda och viktiga boken.

Jag tycker det är trevligt att båda våra böcker finns på samma förlag. Våra älskade orkade inte leva är som en stor familj eftersom den innehåller tio olika berättelser medan I sorgens famn är som en av familjemedlemmarna i den större familjen. Elisabeths bok är lite som en lillebror till min samtidigt som den är sin alldeles egen. Precis som David var en lillebror i sin familj samtidigt som han var sin egen.

Nu har jag båda böckerna här hemma hos mig och det tycker jag känns fint.

De hör liksom ihop.