Det är med förtvivlan jag tar del av Socialstyrelsens senaste statistik över antalet självmord i Sverige. Under 2016 tog 1 478 personer sitt liv. Även om det är en välkommen nedgång med 76 personer jämfört med 2015 är det fortfarande alldeles för många.

Varje självmord är en tragedi. Inte bara för personen som inte finns mer utan även för alla anhöriga och vänner. Ofta lämnas de med tusen frågor surrande i huvudet. Varför? Kunde de förhindrat det?

På söndag är det den 10 september och då uppmärksammas ett av de största samhällsproblemen vi har i såväl Sverige som i resten av världen, för då är det den internationella suicidpreventiva dagen. I vårt land tar en person sitt liv var sjätte timme. Varje dag, året runt. Globalt är siffran en person var 40:e sekund. Det är ofattbara siffror.

Men det är inte bara siffror – det handlar om människor. Människor som du och jag. Människor som har både bra och dåliga dagar, men som av olika skäl råkar ut för ett psykiskt olycksfall.

Forskningen kring suicid har gått framåt och vi vet idag att många självmord faktiskt går att förhindra om hjälp sätts in i tid. Förra året skrev jag en debattartikel, som publicerades i Aftonbladet, där jag uppmanade landets politiker att göra verklighet av den nollvision som riksdagen antog redan 2008. Debattartikeln är fortfarande aktuell, för ännu är det inte inskrivet under rektorns ansvar att psykisk hälsa, precis som miljöfrågor, sex och samlevnad samt jämställdhet, ska behandlas i skolan.

Det hade betytt mycket att få till denna lagändring.

I väntan på att något drastiskt ska ske är tyvärr mina reportageböcker Våra älskade orkade inte leva (om att vara anhörig till någon som tagit sitt liv) och När mörkret viker undan för livet (om att själv bära på allvarliga självmordstankar eller ha gjort ett eller flera självmordsförsök) skrämmande aktuella.

Önskedrömmen vore att de i framtiden känns främmande. Vore inte det fantastiskt om man en vacker dag sa “Va? Ta sitt liv? Det har jag aldrig hört talas om att någon har gjort eller försökt att göra.”