Rivstart, framförhållning och längd

Precis som jag hoppades har 2022 börjat med en rivstart. Redan nu har flera manus kommit in och ett par har jag redan hunnit läsa och ge respons på. De flesta som hör av sig till mig vill gärna att jag ska läsa deras manus genast. Jag sympatiserar helt med den tanken, för jag är själv en ivrig typ som gillar full fart och högt tempo.

Dessutom är det ofta så att man jobbat på manuset under lång tid och när man äntligen bestämmer sig för att ta nästa steg vill man minst av allt bli sinkad för att den utvalda redaktören råkar ha kö just då. Och jag gör verkligen mitt bästa för att kunna ta mig an manus så fort som möjligt, för även jag är ju konstant nyfiken på vad som har landat i min mejlkorg.

Därmed inte sagt att jag uppskattar framförhållning också. För ett par veckor sedan fick jag frågan om jag kunde boka in ett manus vecka 27. Det är förstås helt underbart att få en sådan fråga, så självklart skrev jag omedelbart in manuset i kalendern vecka 27, trots att det var 25 veckor kvar tills dess. Jag ser redan fram emot att läsa det för det är en uppföljare på en fantastisk roman som jag varit redaktör för tidigare.

Ett par frågor som dykt upp flera gånger den senaste tiden är hur långt ett kapitel bör vara och hur långt ett manus måste vara för att kallas roman. Det här är väldigt intressanta frågor tycker jag och det är lätt att kontra med att fråga hur långt ett snöre är. Det hjälper dock inte grubblarna, så jag ska ge ett annat svar.

Ett kapitel bör vara precis så långt som det behöver vara för att det som ska sägas i det kommer fram. Det låter kanske bra men också aningen luddigt, så kan man inte bara säga ett antal sidor? Ska det vara tre sidor eller tretton? Men det kan man faktiskt inte säga.

Jag har läst manus där ett kapitel ibland varit på en halv sida och det har fungerat utmärkt. Ofta handlar det då om att författaren ibland behöver byta perspektiv och skriva ur olika karaktärers synvinkel. För att göra det tydligt väljer då författaren att använda sig av växlande kapitel i olika längd för växlande perspektiv.

I andra manus kan ett kapitel vara på tjugo sidor och det kan gå precis lika bra. Det som är viktigt är att man vågar välja det som passar bäst. Alla kapitel måste inte vara lika långa heller. Om det som du vill berätta ryms på fyra sidor är det perfekt, men behöver du fjorton är det också toppen.

Samma sak gäller hela manuset. Ibland blir jag imponerad av hur en författare kan få fram både djup, känsla och dramaturgi på ett hundratal sidor och ibland fascineras jag av att en författare kan hålla mitt intresse uppe i fyrahundra sidor.

Och en sak är jag säker på. Det finns läsare för alla sorters böcker. En del gillar kortare romaner som man plöjer på en helg medan andra föredrar tegelstenar som man kan njuta av en hel månad eller två. Många uppskattar dessutom båda sorterna men vid olika tillfällen.

Så följ ditt hjärta och skriv precis så långt som du tycker behövs. Oavsett om det gäller kapitel eller manus!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s