I min kommande bok Våra älskade orkade inte leva ställs orden på sin spets. Flera läsare har reagerat på ordet suicid och undrar varför vi inte kan fortsätta att säga självmord, så vi vet vad vi pratar om. En mycket bra fråga, tycker jag, som älskar ordens valörer och gärna är med i den aktuella debatten oavsett vilket ord det gäller.

Ibland handlar det om att negerboll bytts till chokladboll och ibland om att vara rullstolsburen istället för rullstolsbunden. Eller att ha ett funktionshinder istället för ett handikapp. För mig finns bara en väg att gå och det är att benämna saker på det sätt som de berörda önskar. Om det upplevs som nedsättande av en enda människa att säga negerboll tänker jag inte säga det. Om de människor som sitter i rullstol är burna av densamma istället för bundna till den är jag helt med på det. Om dem vi tidigare benämnde som zigenare och eskimåer hellre kallas romer och inuiter köper jag det direkt och benämner dem på det sätt de själva önskar.

Den som berörs bestämmer vilket ordet ska vara. Så tänker jag.

Och då kommer vi till självmord. Som journalist är det väldigt viktigt för mig att bli förstådd. Men språket utvecklas också hela tiden och då händer det saker.

När ordet självmord uppkom var det olagligt att ta sitt liv. Därav ordets beståndsdel mord. Många idag reagerar på att mord ingår eftersom det inte längre är olagligt att avsluta sitt liv för egen hand i Sverige. Att begå självmord är ingen kriminell handling längre, som det faktiskt var förr.

Det har gjort att vi behöver ett annat ord för företeelsen. Vi behöver benämna det faktum att någon tagit sitt liv på ett sätt som inte ger anspelningar på kriminalitet. Då föddes ordet suicid.

Suicid kommer från det latinska suicidium och sui caedere och betyder att man medvetet orsakar sin egen död.

Jag jämför begreppet suicid med det gamla ordet kräfta. Förr dog människor av kräfta titt som tätt.

Idag hade jag, och troligen många med mig, reagerat om en bekant sagt att en granne eller en farmor dött av kräfta. Idag förknippar många av oss ordet kräfta med skaldjuret vi äter och inte med sjukdomen man kan drabbas av.

Idag säger vi cancer istället för kräfta.

Det är precis där vi är när det gäller ordet suicid. I boken Våra älskade orkade inte leva använder jag både självmord och suicid. Vi vet vad självmord är och vi benämner det i vardagen ofta så ännu, men eftersom det inte längre är olagligt att ta sitt liv och många nära anhöriga reagerar negativt kommer ordet självmord att bytas ut så småningom. Då har vi alldeles för många suicid omkring oss.

Frågan är hur vi ska förhindra dem. Det är trots allt det allra viktigaste.