Jag blir alltid lika glad när läsare tycker till om Våra älskade orkade inte leva.Det värmer verkligen mitt hjärta att höra alla positiva ord. Idag fick jag Memento hem i brevlådan. Memento är tidningen från begravningsbranschen och tyvärr hänger den branschen ju nära samman med ämnet i min reportagebok, så idag fanns det en fin recension av boken i den.
Recensenten Anna Fredriksson skrev i den korta recension, som finns här nedan som faksimil, bland annat detta fina:
Joanna Björkqvist handskas varsamt med det hon får ta del av. Kraften hos de anhöriga och små vardagliga detaljer gör att de går att ta till sig trots smärtan.
Härliga ord som jag gläder mig mycket åt. En sak är dock recensenten lite kritisk till och det är mitt berättartekniska grepp att låta läsaren följa med hem till de flesta av mina intervjupersoner och uppleva det jag upplever på plats. Det var ett medvetet val som gjorde att jag tyckte att det blev mjuka övergångar från den ena dramatiska berättelsen till den andra. Vi, först jag och sedan läsaren, gjorde resan ihop, och det kändes bra för mig att det blev en tonande övergång genom att skildra naturen utanför min bilruta och berätta lite om vädret, årstiden och stämningen. Sedan ville jag också berätta hur det såg ut där jag befann mig, för att sätta in allt i ett större sammanhang.
Intressant nog är det också en av de saker jag får mest uppskattning för av mina läsare. I fredags fick jag ett långt mejl från en annan läsare och så här skrev hon bland mycket annat i sitt fantastiska mejl som jag läst flera gånger:
Först undrade jag lite vart det skulle leda med så detaljerad beskrivning av personens hem m m, men upptäckte att det gjorde berättelsen mer levande och sann. Man förstod att du verkligen hade varit där och att också det hemska som hänt verkligen hade hänt. Det kom närmare när de ramades in av intervjumiljön, som man nästan kunde se framför sig.
Tusen tack, både till Anna Fredriksson och min mejlande läsare, som jag låter vara anonym av hänsyn till henne, för att ni delar med er av era tankar av läsningen av Våra älskade orkade inte leva.
Det betyder mycket för mig att ni läst och tyckt till!