Förlagsmöte om nya reportageboken

2 svar

IMG_7931Nu har min förläggare Annika Bengtsson och jag haft höstens första förlagsmöte och min idé om den nya boken föll i god jord. Det är viktigt för mig att förankra mina idéer innan jag börjar boka möten, intervjua och skriva, för jag vill vara säker på att Annika vill ge ut boken på Grim förlag, för det är där jag hör hemma. Det ville hon även denna gång, så det var mycket glädjande.

Mötet ägde rum i Annikas trädgård och jag har nog aldrig sett så många fjärilar på en och samma gång. Så otroligt vackert och trevligt.

Nu ska det bli väldigt spännande att få dra igång den nya processen. Nu gäller det att boka spännande människor, träffa dem och skriva ner deras historier.

Förra gången, när jag skrev Våra älskade orkade inte leva, var temat att vara anhörig till någon eller några familjemedlemmar som tagit sitt liv, men denna gång kommer det att vara mer positivt. Exakt vad återkommer jag till så småningom för innan jag kommit igång vill jag inte avslöja vad det är.

Men jag kan säga så mycket som att tanken är att den nya boken ska förmedla hopp och styrka.

 

Boka tidigt-rabatt till Bokmässans seminarier

Lämna ett svar

Bokatidigt-semFredag 25 september klockan 12.30-12.50 kommer jag att tillsammans med Elisabeth Lindström som medverkar i reportageboken Våra älskade orkade inte leva hålla i ett seminarium på Bokmässan. För att få tillträde till detta och andra seminarier måste man ha en speciell seminariebiljett. Det räcker alltså inte med en inträdesbiljett.

Fram till imorgon, söndag 9 augusti, har Bokmässan en boka-tidigt-rabatt som det kan vara klokt att utnyttja om man ändå tänkt att gå. Man kan välja allt mellan att köpa ett enstaka inträde till ett specifikt seminarium upp till samtliga seminarier under alla fyra dagarna och prisklasserna är därefter; 500 kronor för ett seminarium och 2 400 kronor för alla fyra dagarna. Priserna är exklusive moms.

Jag hoppas att det kommer många besökare till vårt seminarium, som arrangeras av Grim förlag som jag ligger på, som handlar om hur journalisten och intervjupersonen möts för att kunna tala om något av de allra svåraste som finns, självmord i familjen, när de inte känner varandra? Hur förbereder man sig? Hur byggs ett förtroende upp? Och i slutänden, hur upplevs mötet av läsarna?

IMG_0233Jag kommer även att berätta om boken och arbetet med den i vår monter B04:73 dagligen. Varje dag kommer jag att ha en kvart på förmiddagen och en kvart på eftermiddagen när jag pratar och då finns det möjlighet att ställa frågor samt få boken signerad. Oftast kommer jag dessutom att få sällskap i montern av någon av de medverkande i boken. Självklart kommer boken att säljas till ett förmånligt mässpris. Dessa kvartslånga framträdanden kan man lyssna på alldeles gratis och de exakta tiderna återkommer jag med längre fram.

Förutom de fasta klockslagen då jag pratar i mikrofon kommer jag att befinna mig i montern mest hela tiden under alla de fyra dagarna mässan pågår och jag blir väldigt glad om jag får besök, så jag hoppas att det kommer många trevliga människor och hälsar på mig. Kanske kommer just DU och säger hej? Det vore kul!

Välkomna!

Reportageboken i Grekland

Lämna ett svar

IMG_7651Nu är jag tillbaka på jobbet igen efter två underbara veckor med familjen på den soliga och härliga grekiska ön Karpathos. Det har varit fullständigt ljuvligt att få bada och sola hela dagarna och på kvällarna ta en tur till stan för att köpa en och annan handgjord skål som souvenir och få fantastisk mat serverad på en mysig restaurang.

Något av det allra bästa med den här typen av resor är just att jag blir så totalt bortskämd när det gäller maten. Jag behöver inte planera den, handla den, tillaga den eller diska efter den. Jag bara sätter mig på en stol, bläddrar i menyn, beställer det som för tillfället lockar mig mest och äter med god aptit. Jag behöver inte ens plocka bort min tallrik efteråt. Det är verkligen lyxigt och jag njuter i fulla drag.

Något annat jag uppskattar på just resan till Karpathos är att det är lite som att komma till vår sommarstuga. Det är nämligen sjunde året i rad som vi besöker samma ö och samma hotell och vi är inte ensamma om att återvända dit utan vi är stort gäng som gläds åt att återse varandra efter ett helt år på olika håll. De flesta av mina hotellvänner är från Holland och kvällarna går ofattbart fort när vi berättar vad som hänt sedan senast vi sågs.

Anledningen till att vi alla kommer tillbaka år efter år är att de som äger hotellet Sound of the Sea är så varma och fina människor. De pysslar verkligen om oss alla och redan första gången vi var där kände jag att vi verkligen blev vänner. Hur ofta känner man det på ett hotell man tillbringar några få dagar av sitt liv på?

Varje gång jag kommer ut med en ny bok tar jag med mig den som en gåva till hotellet och ställer den i deras bibliotek. Då kan vem som helst låna den och läsa den under sin semester. På första sidan skriver jag att boken tillhör hotellet men att vem som helst får läsa den under förutsättning att de ställer tillbaka den efter lånet.

IMG_7647Första gången jag gjorde det var det tyvärr någon som tog med sig boken hem, trots texten jag skrivit, så jag fick ta med mig en ny nästa gång jag kom. Kanske ska jag ta det som en komplimang?

Nu står i alla fall Våra älskade orkade inte leva i bokhyllan och väntar på nya läsare. Det känns väldigt bra att en liten, liten bit av mig är kvar på hotellet när jag nu sitter i mitt arbetsrum framför datorn igen. Då och då tittar jag ut genom fönstret, men mest blir det skärmen jag tittar på. Så måste det vara för annars blir det ingen ny bok skriven.

Och det ska det ju bli.

Och nästa då?

Lämna ett svar

IMG_4585Det låter säkert förmätet och kaxigt men många som läst Våra älskade orkade inte leva undrar hur jag ska bära mig åt för att toppa den boken. Jag får faktiskt frågan då och då – både IRL, via mejl och via kommentarer på sociala medier. Hur ska jag lyckas skriva en bok som berör lika starkt och gärna dessutom säljer lika bra som den som handlade om självmord i familjen? För jag vill väl skriva ytterligare en grym bok, undrar folk intresserat och nyfiket.

Jag förstår helt grubblerierna. Jag grubblar ju själv över exakt samma sak. Självklart funderar även jag över vilket ämne som kan vara lika angeläget och viktigt som suicid hos dem man älskar. Och givetvis vill jag skriva en bok till. Till hösten tänker jag börja på den.

Jag har funderat lite fram och tillbaka och har några rätt bra uppslag som det skulle fungera att spinna vidare på, men innan jag avslöjar något av dessa vore det väldigt spännande att få veta vad ni tycker. Jag skulle bli otroligt glad om ni ville komma med åsikter, tankar och funderingar. Kanske har du själv erfarenheter av något som skulle passa att dela med sig av och som skulle fungera som en del i en större helhet?

Tanken är att det behövs ett tema och att jag utifrån det intervjuar olika personer med erfarenhet inom detta specifika område. Så mina frågor är:

1. Vilket tema borde nästa reportagebok ha?

2. Har du förslag på vem eller vad du vill läsa om inom temat?

Jag uppskattar alla tips, så kommentera gärna inlägget här eller mejla mig på joanna@bjorkqvist.org.

Tack på förhand!

 

Viljan att berätta är tidlös

Lämna ett svar

IMG_6052Jag tror att vi människor föds med en vilja att uttrycka oss, berätta historier och förmedla känslor, upplevelser och tankar till andra människor. Förmodligen var det just därför det var så pass enkelt att få mina intervjupersoner att ställa upp i reportageboken Våra älskade orkade inte leva trots att ämnet var så svårt och tungt som självmord inom familjen.

Vi har ett behov av att få ge vår version av vad som hänt och vi behöver också få spegla det vi upplever i våra liv genom andras öden. Säkert är det därför min bok blivit så läst och uppskattad som den har blivit och det inte enbart av andra drabbade anhöriga utan också av människor som i största allmänhet är intresserade av sina medmänniskor.

Jag har sett hällristningarna i norra Bohuslän förut och även besökt Vitlycke museum tidigare, men när jag nu var där igen var det på något sätt med nya ögon jag såg det som våra förfäder huggit in under bronsåldern. De som suttit där timme efter timme och huggit ville säga något. De ville berätta om sina liv. Kanske tänkte de inte på oss som skulle dyka upp sommaren 2015, men jag tror inte att det är enbart för sin egen skull de ristat sina berättelser, utan för varandra och andra. Det är onekligen spännande att fundera över vad de tänkte medan de arbetade. Vad upptog deras tankar? Vad kände de?

IMG_6087Sedan 1994 finns hällristningsområdet i Tanum med på Unescos världsarvslista tack vare att området är så rikt på bilder. På 510 platser finns sammanlagt 10 000-tals bilder och man känner verkligen historiens vingslag när man tittar på konstverken. Det är mestadels män, men även kvinnor och barn, fötter, båtar, djur och vapen. Störst av alla är Spjutguden som är hela 230 cm hög.

När jag ser alla omsorgsfullt ristade figurer kan jag inte låta bli att göra en koppling till dagens samhälle. De ville berätta något precis som vi vill idag. På det sättet tror jag inte att vi människor förändrats speciellt mycket trots att det gått hundratals år.

Men tänk så mycket fortare det går, och så mycket enklare det är, att skriva en statusrad på Facebook eller posta en bild på Instagram.

Såphalka och lingontuvor – ny anhörigbok

Lämna ett svar

IMG_5567Sedan jag började arbetet med min reportagebok Våra älskade orkade inte leva har jag fått vara med om så många spännande saker. Boken tar mig med på alldeles egna äventyr och jag försöker hänga med i svängarna.

En kvinna som hittat mig tack vare boken är Maiellen Stensmark som själv förlorat sin äldsta dotter i självmord. För drygt ett decennium tog Ida, blott 21 år, sitt liv och hennes mamma har nu skrivit en bok om att hantera smärtan och sorgen efter sin älskade dotter och också om att förebygga självmord. Såphalka och lingontuvor heter Maiellens öppenhjärtiga och viktiga bok om hur hon har kämpat sig igenom den fysiskt utmattande sorgen för att bli en hel människa igen.

När Maiellen nåddes av beskedet att Ida tagit sitt liv bodde hon på Gran Canaria och dotterns död kom som en fullständig chock. När hon tvingats ordna allt kring begravningen i Sverige  och åkt tillbaka till hemmet i solparadiset kom insikten att hon måste flytta tillbaka till det forna hemlandet igen för hon kan inte sörja på spanska. Ett halvår efter Idas död hjälpte Maiellens ex-man henne och deras dotter att flytta tillbaka till Sverige för att sörja på sitt modersmål.

Förutom Idas suicid har Maiellen varit hårt drabbad även av annat elände. Bland annat har hon varit med om en trafikolycka och också ramlat i en trappa så illa att ryggen tog mycket stor skada. På grund av allt som Maiellen upplevt går hon igenom en stor personlig och andlig utveckling och den får vi ta del av genom boken.

Författaren ifrågasätter även psykiatrin och varför de anhöriga till en ung vuxen inte kontaktas även om den unga patienten själv inte vill det.

Såphalka och lingontuvor har getts ut av Maiellen Stensmark eget förlag Jordmånen förlag och förmedlas via SPES hemsida (blekinge@spes.se) till självkostnadspris. Boken är på 96 sidor och kostar endast 40 kronor, men porto på 42 kronor tillkommer om boken behöver skickas.

Maiellen och flera andra anhöriga som också skrivit böcker om suicid kommer att finnas med på Bokmässan i Göteborg den 24-27 september i en egen monter och Maiellen kommer även att hålla ett föredrag på Hälsa- och livsstilsscenen någon av dagarna.

Det är verkligen glädjande att allt fler vågar prata om och skriva om något av de allra svåraste som finns, nämligen självmord. Vi behöver motverka de tabun som fortfarande finns och våga tala om psykisk ohälsa och vad den i värsta fall kan leda till.

Tillsammans kan vi göra skillnad.

 

Intervju med mig på Boktugg.se

Lämna ett svar

BoktuggNicole Löv har intervjuat mig om reportageboken Våra älskade orkade inte leva och arbetsprocessen kring den. Idag publiceras artikeln på Boktugg.se och det är alltid trevligt att få uppmärksamhet för sitt arbete, så jag blev mycket smickrad över att få vara med på sajten.

Jag tycker att det blev en fin artikel även om jag är alldeles för ödmjuk för att säga att jag kan allt om att genomföra intervjuer, som det står i texten. Det är klart att jag efter över två decennier då jag intervjuat bland annat statsministrar, popstjärnor, företagsledare och andra spännande personer känner mig oerhört trygg i journalistrollen, men allt skulle jag ändå inte själv våga påstå att jag kan eftersom hela livet bjuder på mer och mer fördjupning och ökad kunskap. Men nu när det ändå står så ler jag glatt och tackar mjukast.

Och jag verkar faktiskt lite kaxig i slutet av artikeln för jag fick frågan vilken bok av de fyra böcker som bär mitt namn på ryggen jag skulle vilja rekommendera. Av dessa fyra väljer jag helt klart Våra älskade orkade inte leva med just den motivering som står i texten, men urvalet var ju lite mindre än det verkar som …

Så jag är fortfarande en rätt försynt person som inte törs skrika alltför högt. Det innebär dock inte att jag inte är stolt över det jag gör, för det är jag och jag kan mycket rak i ryggen säga att jag är stolt över Våra älskade orkade inte leva.

Men utan de fantastiska intervjupersonerna jag har haft lyckan och turen att få träffa hade den inte varit någonting alls och det är jag medveten om. Kanske hade den inte ens publicerats om det inte varit för Annika Bengtsson på Grim förlag som genast nappade på min idé och ville ge ut den.

Tillsammans kan vi människor göra riktigt bra saker!

Jag är redaktör också

Lämna ett svar

IMG_5479Det finns så mycket som jag tycker om att göra och det mesta som handlar om ord och text hör dit. Därför är jag inte bara journalist och författare utan även redaktör. Det är min förläggare Annika Bengtsson som fått in mig på banan av den enkla anledningen att hon behövde en. Då var det ju praktiskt att fråga mig som redan fanns som samarbetspartner på Grim förlag. Utmärkt idé, tyckte jag.

Sagt och gjort. Jag läste manuset till Sorgbägare under några soliga sommardagar i Grekland och så var banan inledd. Ganska raskt bestämde Annika och jag att jag skulle vara redaktör för andra böcker som kommer ut inom förlaget, för hon var mycket nöjd med mitt arbete, och det har varit väldigt roligt. Vilken ynnest att få medverka till att ett redan bra manus blir ännu bättre. De tre på bilden är böcker jag har varit redaktör för och samtliga har fått mycket fin kritik så det gläder mig mycket.

Jag har även fått uppdrag från externa författare och det är alltid lite pirrigt att börja läsa. Vanligen har jag bara fått veta vilken genre manuset kan tänkas tillhöra. I övrigt är det oftast helt blankt. Min iver är alltid stor och alla sinnen totalt vidöppna när jag tar mig an texten.

Nyligen läste jag ett manus av Stefan Wallner och lika spännande som det är att börja läsa minst lika nervöst är det att lämna över den digra manushögen fullklottrad med kommentarer. Hur ska mina tankar, åsikter och funderingar landa? Hur stor distans har författaren till den egna texten? Kan hen frikoppla sig tillräckligt för att ta åt sig av såväl ris som ros?

Hittills är min erfarenhet att det går över förväntan. Trots att jag lägger mig i så gott som allt möts jag av förståelse och ödmjuka nickningar.

Idag har Stefan Wallner skrivit ett både intressant och bra blogginlägg om hur värdefullt det är att anlita en lektör och det är så fina ord att jag blir alldeles varm om hjärtat. Det är så härligt att höra att han är nöjd med det jag har gjort. Det kommer helt säkert att bli en mycket bra bok!

Vi har ju samma mål, författaren och redaktören; manuset ska bli så bra som det någonsin är möjligt och genom samarbete ökar möjligheterna för det.

 

Vi ses i monter B04:73 på Bokmässan

1 svar

Monter bokmässa 2015Bokmässan i Göteborg närmar sig sakta men säkert och nu vet vi var vi på Grim förlag kommer att hålla till tillsammans med Ordspira förlag och Glimmergummans förlag  den 24 till 27 september. Ni hittar oss i monter B04:73 och vi hoppas på massor av glada besökare. Anteckna gärna monternumret redan nu!

Vi kommer att ha ett mycket spännande monterprogram som delas in i två stora pass per dag. I vår sex kvadratmeter stora monter kommer sex författare från tre olika förlag att samsas om utrymmet och vi kommer att erbjuda såväl barnböcker som ungdomsböcker och relationsromaner såväl som reportageböcker, så det kommer att bli bra spännvidd på monterprogrammet. Vi kommer helt klart att ha något för alla smakriktningar.

Varje dag mellan klockan 10.30 och 12.00 samt mellan klockan 14.30 och 16.00 kommer alla sex författare i montern ha en programpunkt på en kvart vardera då man pratar om sina böcker och sitt författarskap.

Jag har dessutom den stora lyckan att få med mig några av de som jag intervjuar i Våra älskade orkade inte leva på vissa av mina programpunkter. Det är jag mycket tacksam över för det blir självklart mer intressant att få träffa dem boken handlar om IRL.

Varmt välkomna till monter B04:73!

 

Ny upplaga av Närmare dig

Lämna ett svar

Bild_2Den här fina bilden har jag fått på mejl av min förläggare Annika Bengtsson. Hon har nämligen beställ en ny upplaga av min feelgood-roman Närmare dig och det känns jätteroligt att den förra upplagan nästan sålt slut. Bara några få exemplar återstår.

Vi var lite fundersamma över om vi skulle beställa fler, för nu ligger ju fokus för min del på min reportagebok Våra älskade orkade inte leva. Samtidigt tycker jag, och som tur är även Annika, att Närmare dig är en bra bok som också förtjänar sina läsare och inför Bokmässan i Göteborg till hösten är det bra att ha ett lager, så det fick bli en ny upplaga.

Min kloka förläggare brukar säga att man vanligen säljer böcker en och en och inte i tusental och det tycker jag är nyttigt att ha i tankarna. De är väldigt få författare som säljer tusentals och den här gången har vi beställt 100 rykande färska exemplar.

Fördelen med det är att man inte måste härbärgera mängder av böcker i väntan på att de ska säljas och det är inte heller särskilt kostsamt att köpa in ett hundratal. Däremot är nackdelen att vinsten inte blir så värst stor för det är dyrare per exemplar att endast beställa 100 jämfört med att beställa 1 000 men det är något vi finner oss i och jämfört med ångesten som det medför att ha hundratals osålda böcker i källaren är det värt allt. Den varianten har jag provat för några år sedan och den var inte rolig alls.

Grim förlag kommer att ha med hela tio titlar på mässan och två av dem kommer alltså att vara mina. Det är jag jättestolt över och är man sugen på en bra bok redan i sommar passar Närmare dig alldeles utmärkt. Man behöver inte vänta tills Bokmässan i slutet av september med att köpa den utan den finns på både Adlibris och Bokus. Den går också att låna på många bibliotek både som fysisk bok och e-bok.

Närmare dig är en varm berättelse om dåtid och nutid, relationer och livet självt, men framför allt om en mammas kärlek som är så stark att den går igenom allt. Till och med döden.

Låter inte det perfekt för stranden, hängmattan eller solstolen?