Ännu en härlig och intensiv dag går mot sitt slut. Det är så mycket roligt som händer nu att jag nästan är andfådd.
Dagen började med att jag fick ett sms från redaktionen på SVTs Värmlandsnytt och där fick jag veta att inslaget om Våra älskade orkade inte leva skulle sändas som planerat ikväll. Dock låg redan länken uppe, så jag kunde titta på den när som helst under dagen. Det gjorde jag självklart genast.
En av mina intervjupersoner i boken och jag intervjuades och tonvikten låg på den anhöriga av två tydliga skäl. Dels är hon den drabbade som berättade sin gripande historia på ett utmärkt sätt och dels är hon från Värmland. Jag fick i alla fall som författare till boken vara med i arton sekunder med ett litet svar på en fråga från reportern.
Att inslaget var så långt som drygt tre minuter var fantastiskt. Med nyhetsmått är det så gott som en långfilm – otroligt kul. Allra roligast var det kanske ändå att få träffa mina före detta arbetskompisar som jag inte sett sedan jag slutade som nyhetsreporter på redaktionen för drygt femton år sedan. Många av mina kollegor var ännu kvar och de var sig precis lika. Det kändes som om det bara gått några veckor. Det blev ett härligt kramkalas och lite minnen hann vi också prata.
På kvällen fick jag senare via mejl veta av min förläggare Annika Bengtsson på Grim förlag att Våra älskade orkade inte leva redan har recenserats av BTJ, som läser och recenserar böcker för att sedan skicka sina omdömen i häften till samtliga bibliotek i landet. Dessa omdömen ligger till grund för bibliotekens inköp och att över huvud taget bli nämnd är stort, för annars känner många bibliotekarier inte till att boken ens finns. Får man dessutom ett positivt omdöme är det givetvis ännu bättre.
Det brukar, enligt vad jag har hört från kollegor i branschen, ta mellan en och tre månader att få en recension, men ibland kan det ta längre tid än så. Jag trodde faktiskt inte mina ögon när jag läste mejlet från Annika, för trots att boken kom från tryckeriet så sent som förra veckan, fanns det faktiskt redan en recension.
Och inte nog med det. Den är dessutom helt och hållet positiv. Jag blev så glad att jag trodde att jag skulle spricka. Så här skriver Therese Nordholm i BTJ-häfte nr 8, 2015:
Författaren vill genom sina texter spegla de känslor som finns runt ett självmord, ge stöd åt anhöriga och genom att tala om suicid också vara en del i att bryta ett tabu. Detta lyckas författaren uppnå i denna välskrivna och viktiga bok.
Vilka härliga ord! Våra älskade orkade inte leva är både välskriven och viktig! Hurra!
Trots att reportageboken Våra älskade orkade inte leva funnits på marknaden i endast en vecka har jag redan fått meddelande från min förläggare Annika Bengtsson på Grim förlag att Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, vill göra talbok av den. Det känns fantastiskt roligt för det betyder att ännu fler kommer att få tillgång till boken och ytterst är det en demokratifråga.
Joanna Björkqvist 