Lyckad föreläsning på Dalheimers hus

IMG_1903_2Föreläsningen på temat Självmord – döden igen talar om på Dalheimers hus i Göteborg igår kändes väldigt lyckad. Ulrika Jannert Kallenberg, Claes Jenninger och jag var inbjuda för att utifrån våra olika synvinklar tala om det svåra och fortfarande tabubelagda ämnet självmord. Vi har alla tre skrivit varsin bok som berör ämnet och våra respektive böcker var därför något av en utgångspunkt.

Ulrikas bok Döden ingen talar om handlar om hur det var för henne att växa upp i skuggan av sin pappas suicid. När han tog sitt liv när Ulrika var fyra år upphörde han att existera. Ingen talade om varken hans liv eller hans död och på en kyrkogård på Öland fanns en omärkt grav. Ulrika berättar om hur tystnaden som präglade hela hennes uppväxt har satt djupa spår i henne även som vuxen.

Claes bok En skola fri från mobbning – kunskap, inspiration, tips och råd till föräldrar, lärare och alla som vill förändra tar sin utgångspunkt i det faktum att författarens son Måns tog sitt liv vid 13 års ålder efter flera år av svår mobbning. Claes har själv arbetat i skolans värld i 30 år och med sin bok vill han förändra de strukturer som leder till att ett femtiotal unga tar sitt liv varje år för att de varit så svårt utsatta under sin skoltid.

Min egen reportagebok Våra älskade orkade inte leva, där jag intervjuar åtta nära anhöriga till en, två eller till och med tre familjemedlemmar som tagit sitt liv samt två personer som i sina yrkesroller kommer i kontakt med både de suicidala och de anhöriga – en psykoterapeut och en präst – skiljer sig från de övriga två böckerna i och med att jag ser det hela lite utifrån eftersom jag själv inte haft någon nära anhörig som tagit sitt liv.

Jag tycker att alla tre böckerna tillsammans utgjorde en fin helhet och även vi författare passade bra ihop med våra olika erfarenheter och kunde genom dessa ge en bred bild av självmord och de effekter det får.

Dagens moderator Gillis Edman, som arbetat som begravningsentreprenör i fyrtio år, kompletterade sällskapet så den författande treklövern blev en empatisk fyrklöver. Med sin erfarenhet av att möta människor i sorg och alla de kloka och varma ord han bjöd på under dagen skapades en atmosfär som bjöd in till nära och öppna samtal.

Även Malin Lönegren Mikulic, verksamhetsledare på Folkuniversitetet, hade en viktig roll under eftermiddagen då hon dels välkomnade publiken, men framför allt såg till att mikrofonen nådde de åhörare som ville ställa frågor till oss i panelen. Det blev ett intensivt uppdrag, för frågorna blev många och det gladde oss mycket.

Den första föreläsningen var mellan klockan 13 och 16 och riktade sig företrädesvis till personer som genom sitt yrke kommer i kontakt med både suicidala människor och deras anhöriga. Den stora publiken bestod av allt från gymnasieelever och vårdpersonal till poliser och terapeuter och vi i panelen turades om att svara på frågor och berätta om våra erfarenheter och tankar. De tre timmarna sprang iväg och både i pausen och efteråt såg vi till att mingla bland gästerna så de skulle kunna prata med oss personligen, om de vill det, och dessutom kunna köpa någon av våra böcker, om de var intresserade av det.

Till kvällens föreläsning mellan klockan 18 och 20 kom mestadels anhöriga, men även människor som arbetar med ungdomar som visar tecken på att må dåligt, fanns på plats. På kvällsföreläsningen kom inte lika många personer så då hade vi bytt till en mindre lokal och det kändes perfekt. Det blev ett nära samtal som spontant fortsatte en dryg halvtimme efter föreläsningens slut och vi hoppas så att våra ord kan ha hjälpt någon på vägen denna afton för vi blev själv väldigt berörda av det vi fick höra.

Ett varmt tack till alla er som kom igår och gjorde att föreläsningarna blev så bra och öppna som de blev – utan er hade det blivit annorlunda. Det är tillsammans vi gör skillnad.

Ett stort tack även till Thomas Kollberg, konferens- och kulturansvarig på Dalheimers hus, för att du bjöd in oss att föreläsa kring detta viktiga ämne. Tillsammans har vi visat att vi vågar tala om något av det allra svåraste som finns och genom det hjälps vi åt att bryta det tabu som finns kring psykisk ohälsa.

Det är ett viktigt uppdrag, så återigen; TACK till alla för igår. Vi föreläsare gör gärna om det!

 

 

Finland nästa!

IMG_3168För ett par veckor sedan blev jag intervjuad av tidningen Kyrkpressen som utkommer i vårt östra grannland Finland. Det är lite besvärligt för mig att komma över ett nummer, men journalisten Christa Mickelsson som skrivit artikeln var snäll nog att skicka mig en pdf, så jag fick se hur allt blev. Jag fick ett helt uppslag och det känns jätteroligt.

Texten ligger på ena sidan och sedan en bild på mig på hela den högra sidan. Det ser väldigt tjusigt ut och artikeln är dessutom bra skriven. Jag visar bara en bit av den här, men det får duga som illustration.

Jag misstänkte att artikeln publicerats när min förläggare Annika Bengtsson på Grim förlag berättade att det kommit in flera beställningar från just Finland av Våra älskade orkade inte leva.

Mycket glädjande att boken når utanför landets gränser!

Närmare dig – med på årets bokrea

Närmare dig - reaIdag börjar årets stora, härliga bokrea och i år är min roman Närmare dig utvald att vara med – hurra! Jag hoppas att den hittar många nya läsare, för det är den värd, tycker jag. Den går självklart att köpa i det härliga formatet storpocket både på Adlibris och Bokus och min förläggare Annika Bengtsson har redan lämnat rapporter om förhandsbeställningar som kommit in till Grim förlag, så vi hoppas på rekordförsäljning. Igen. Så klart vi gör det!

Det är nämligen inte enbart min roman som är representerad på årets rea utan även Kråkprinsessan, Glömskelunden och Sorgbägare av Annika själv samt Bara business av Björn Jutendahl. Fem riktigt bra böcker till galet låga priser. Fast jag redan har läst alla och har dem hemma i bokhyllan funderar jag på att beställa åtminstone ett par av varje. Jag vet ju hur bra de är och hur mycket de skulle uppskattas som present – istället för en blomma eller en flaska vin, ni vet.

Tjohoo för årets grymma bokrea!

Ett år sedan Våra älskade orkade inte leva släpptes

IMG_2958Idag är det exakt ett år sedan reportageboken Våra älskade orkade inte leva släpptes på Grim förlag och det har varit ett mycket spännande år på många sätt. De flesta stora saker som hänt har jag skrivit om här på bloggen allteftersom och det har varit trevligt för mig att skrolla igenom bloggposterna idag och kika på allt kul. TACK till alla er som varit med mig på resan på olika sätt genom att komma med glada tillrop, köpa boken, sprida den i era kanaler och allt annat ni gör! TACK – det betyder så mycket!

Boken är dock inte det minsta död efter ett år på marknaden, utan den lever fortfarande i högsta välmåga. Min förläggare Annika Bengtsson rapporterade för några timmar sedan att det kommit in nya beställningar just idag, så det var mycket glädjande.

Två föreläsningar är dessutom inplanerade där boken är en av huvudingredienserna. Först ut är utbildningsdagen på Dalheimers hus i Göteborg måndag den 7 mars. Där har det blivit förändringar i deltagarlistan sedan Ebba Range lämnat återbud av personliga skäl, så mitt förra blogginlägg har blivit lite inaktuellt. Istället blir det Claes Jenninger som deltar tillsammans med Ulrika Jannert Kallenberg och mig.

Claes medverkar i min reportagebok där han berättar historien om sin son Måns som tog sitt liv vid 13 års ålder efter flera år av svår mobbning. Det är ett av de reportage som jag fått mest respons kring för det går inte att vara oberörd när man läser om det som hände för drygt ett decennium sedan.

För ett par månader sedan kom Claes med en viktigt bok som ska hjälpa till att liknande saker upprepas. Den heter En skola fri från mobbning: Kunskap, inspiration, tips och råd till föräldrar, lärare och alla som vill förändra och den kommer han att berätta mer om den 7 mars. Jag ser mycket fram emot den här viktiga dagen och tycker att vi tre blir en perfekt treklöver med våra olika perspektiv på det angelägna ämnet självmord. Välkomna dit!

I övrigt har jag ägnat hela dagen åt att måla omslaget till min nästa reportagebok. Det kändes som ett fint sätt att tillbringa ettårsdagen på. Tyvärr kan jag inte visa resultatet ännu, men jag tog i alla fall en fin bild på mina målarsaker innan jag satte igång och det får duga idag. Och jag tror att bilden blir ganska bra. Hoppas det i alla fall.

Håll gärna tummarna för att min förläggare säger okej till den framöver!

 

Det spännande 2016 har börjat

IMG_0900_2Jag är i full gång med 2016 års arbete och ser mycket fram emot ett mycket spännande och givande år. Trots att det bara gått ett par veckor på det nya året har jag redan hunnit med en hel del och det känns väldigt bra.

Det viktigaste är att jag skrivit ännu ett reportage om en fantastisk intervjuperson som jag träffat och samtalat med i flera timmar. Nu är reportaget hos henne och jag väntar på att få tankar om texten. Jag gör det alltid helt klart att alla medverkande får ha synpunkter på precis allt i texten. Det kan gälla nyanser på något klädesplagg, ett ordval som känns fel eller en tidsaxel som inte blivit helt korrekt. Alldeles oavsett vad det gäller måste intervjupersonen godkänna texten till 100 % innan min förläggare Annika Bengtsson på Grim förlag får läsa den.

Någon gång under nästa vecka kommer nog texten i retur, för det är viktigt att hon får gott om tid att läsa och reflektera. Det ska bli intressant att höra hur hon tycker att jag har förvaltat hennes gripande historia.

Under tiden ägnar jag mig åt att läsa min förläggare Annikas senaste manus. Det är en feel good -historia och det är riktigt trevlig läsning. Det är andra versionen av hennes manus som jag läser och jag noterade idag att det fortfarande blir en del kommentarer i kanten, men faktum är att det allra oftast blir en glad smiley eller ett ”Haha!” och det är ju precis så det ska kännas när man läser en bok i den här genren.

Jag passar också på att boka in föreläsningar och det är kul. Redan nu har vi bokat in måndag den 7 mars på Dalheimers Hus i Göteborg. Då kommer vi att vara tre författare på plats och alla ska vi tala om självmord utifrån våra respektive böcker och egna erfarenheter i ämnet.

Förutom att jag själv kommer att tala om Våra älskade orkade inte leva kommer Ulrika Jannert Kallenberg att berätta hur det är att leva i skuggan av sin pappas självmord. Hon var bara fyra år när han tog sitt liv men från den dagen talade ingen mer om honom. Varken om hans liv eller död. Det var som om han utplånades. Och på kyrkogården på Öland fanns en omärkt grav.

Om detta trauma har Ulrika skrivit i sin utmärkta och viktiga självbiografiska debutbok Döden ingen talar om och som jag bloggat om på min bokcirkelsida. På samma sajt finns en författarintervju som man med fördel kan läsa i samband med att man läser boken för den ger en extra dimension.

Vi kommer även att få sällskap av Ebba Range som dels medverkar i min reportagebok där hon öppenhjärtigt delar med sig av hur det varit att ha förlorat tre familjemedlemmar i självmord och dels skrivit den fiktiva romanen Kristalläpple som handlar om två tvillingflickor, där den ena tar sitt liv. Även om romanen är en fiktiv historia har den tagit ett tydligt avstamp i Ebbas eget liv och tack vare att hon skrev den har hon äntligen blivit fri från skammen som hon burit på under alla år.

Innan jag skulle träffa Ebba för att intervjua henne läste jag hennes debutroman och den var både vacker på utsidan och fängslande på insidan. Jag gillade särskilt hur hon lyckades fånga mycket av tidens anda och om det och mycket mer skrev jag i mitt blogginlägg om boken.

Vi kommer att ha en föreläsning på eftermiddagen och en på kvällen den 7 mars och vi hoppas förstås att det kommer mycket folk. Mer information och hur man kan anmäla sig finns HÄR.

Varmt välkomna!

 

 

 

 

 

En liten summering av 2015

IMG_0364_5Nu går 2015 mot sitt slut och det börjar bli dags att summera året. Det har varit ett fantastiskt år som började med att jag på självaste nyårsdagen avslöjade vad min kommande reportagebok skulle handla om. Under alla de månader som jag arbetade med boken berättade jag bara att det var en reportagebok jag skrev. Vad den skulle handla om och titeln  förblev en hemlighet.

Men den 1 januari var det äntligen dags för det stora avslöjandet och då kunde jag också visa upp framsidan för allt var klart och boken var redo att tryckas. Våra älskade orkade inte leva fick äntligen visas upp för en bred publik. Det kom att bli årets mest lästa inlägg och startskottet på ett riktigt äventyr för mig som författare.

IMG_0515Den 10 februari kom äntligen slutresultatet – en blå, vacker bok som jag äntligen fick hålla i min famn. Jag rusade ut för att ta bilder på den rykande färska  och färgskalan på omslaget gick igen i naturen, så det blev väldigt fina bilder, tyckte jag själv.

Efter Våra älskade orkade inte leva var den första boken i sitt slag i Sverige fick den mycket uppmärksamhet och jag var med i både tidningar, radio och TV vid flera tillfällen. Det var en fantastiskt rolig tid som jag ser tillbaka på med stor glädje och tacksamhet, för jag ville verkligen sprida mina fina intervjupersoners gripande historier och det fick jag chansen att göra på många sätt. Alla intervjuer gav mig också möjlighet att hjälpa till att bryta det tabu som finns kring självmord. Det gör vi alla genom att vi vågar prata om det, trots att det är ett svårt och tungt ämne.

På bara ett par veckor hade boken sålt så bra att tryckkostnaderna tjänats in och det kändes riktigt härligt. Även om det är min förläggare Annika Bengtsson och Grim förlag som står för trycket är det skönt för mig som författare att vara en inkomstkälla för förlaget och inte en belastning.

IMG_8665_2I slutet av september var det dags för den årliga Bokmässan i Göteborg och där höll jag i ett seminarium om hur det är att som journalist prata med nära anhöriga om något så svårt som självmord. Hur gör man? När man aldrig träffats tidigare? Med mig på scenen var Elisabeth Lindström som medverkar i min bok och gav ut I sorgens famn på Grim förlag under våren.

Grim förlag hade förstås en monter på Bokmässan och vi var mycket nöjda med både placering, försäljning och besökare. Vi inledde med att öka förlagets försäljning på öppningsdagen med imponerande 450 % jämfört med 2013, då Grim var med senast. Vilken rekorddag! Våra älskade orkade inte leva var den bok som sålde mest både denna dag och även totalt sett i vår monter och det kändes helt fantastiskt. Bokmässan blev verkligen en succé och vi ser redan fram emot att vara på plats nästa år igen.

IMG_5236Inför Bokmässan tryckte förlaget även upp en ny upplaga av min feel good-roman Närmare dig som kom ut 2013 och det var kul att den fick lite nytt liv igen, för jag tycker om den även om jag tror att jag passar bäst som lite mer journalistisk författare än skönlitterär dito.

I november bestämde Annika och jag oss för att ha en kampanj där alla pengar som försäljningen av Våra älskade orkade inte leva drog in under en vecka skulle gå till Sanjin Pejkovic, som åker till Serbien över julen för att hjälpa människor på flykt så de kan få varma kläder, skor och kanske en och annan leksak. Förlaget skänkte tio gånger så mycket som böckerna drog in och jag själv plussade också på summan.

Det kändes fint att få veta av Sanjin, som ser till att varenda krona går till de behövande, att pengarna vi bidrog med kommer att räcka till 15-20 par skor till människor som är betydligt mindre lyckligt lottade än vi är. Totalt sågs kampanjen av nästan 13 000 människor och den delades över 60 gånger. Det är jag tacksam över.

IMG_9409Nu har jag berättat om några tydliga hållpunkter under året som gått, men allt i mitt författarliv handlar inte bara om Våra älskade orkade inte leva även om den helt klart har tagit störst plats av förklarliga skäl. Nu börjar jag dock styra om till nästa projekt. Sedan några månader tillbaka skriver jag på min andra reportagebok och tyvärr kan jag inte göra som förra gången, då jag avslöjade titel och innehåll på nyårsdagen, för jag har inte kommit tillräckligt långt ännu.

Jag har några intervjuer kvar att göra och precis som förra gången är jag väldigt glad över alla de fantastiska personer som så generöst delar med sig av sina erfarenheter för andras skull. Det värmer mitt hjärta. Tillsammans kan vi göra mycket gott.

Nu återstår bara att önska er alla

GOD JUL & GOTT NYTT ÅR

så hörs vi igen under 2016. Jag är helt säker på att det kommer att bli ett spännande och innehållsrikt år.

Jag kan knappt vänta!

 

Författarintervju hos Jessica Hjert Flod

Jessicas bloggIdag har jag den stora äran att få vara med på Jessica Hjert Flods blogg. Jag har tidigare skrivit om det viktiga programmet Mitt psyke och jag som finns på SVT Play och där Jessica är en av de medverkande.

Jessica har dessutom skrivit den utmärkta boken Måste alla vara så jävla lyckliga hela tiden! och jag återkommer till den framöver, för det är en viktig bok. Vi vågar prata om tabubelagda ämnen, både Jessica och jag. Jag har skrivit om att vara anhörig till någon eller några familjemedlemmar som tagit sitt liv medan Jessica skrivit om att livet som mamma inte alltid är så rosenskimrande som man kan tro. Man kan älska sitt barn och ändå uppleva att det är svårt, tufft och jobbigt att vara mamma. Det är värdefullt att veta att många upplever mammalivet som kaotiskt och besvärligt TROTS att man har fått ett frisk barn som man älskar mest av allt.

Läs gärna författarintervjun med mig HÄR.

Summering av Halländsk Bokmässa 2015

IMG_2068Sedan ett par timmar tillbaka är Halländska Bokmässan över för i år och det är dags att summera tillställningen. Förra årets dito i Halmstad var en större succé jämfört med årets resultat för Grim förlag, men vi har ändå bestämt oss för att vara nöjda, min förläggare Annika Bengtsson och jag.

Vi hade hoppats på mer genomströmning och fler människor kring förlagens montrar i källarplan på Kulturhuset Komedianten i Varberg. Som det var nu nöjde sig många besökare med att besöka entréplan där enskilda författare huserade och brydde sig inte om att gå till förlagsavdelningen en trappa ner, där det fanns mängder av böcker från olika författare på varje mässbord.

IMG_2062Trots allt sålde vi dubbelt så många böcker idag jämfört med söndagens mässdag på Bokmässan i Göteborg och totalt sett var den mässan den största succén i Grim förlags historia, så vi ska absolut inte vara missnöjda. Och pepparkakorna jag pyntat var både fina och goda!

Vår programpunkt klockan 15.20 på Expoplatsen lockade också många åhörare och det var kul att se att somliga som lyssnat blev så intresserade att de därefter kom ner till oss och både pratade en stund och köpte Våra älskade orkade inte leva.

IMG_2071Nu är det ju inte enbart försäljning det handlar om på mässor utan samtal med både kollegor och besökare uppskattar vi väldigt mycket. För mig var det trevligt att träffa Ulrika Jannert Kallenberg igen för vi har inte setts sedan mässan i Göteborg och jag har börjat läsa hennes bok Döden man inte talar om, som är självbiografisk och som handlar om att växa upp i skuggan av sin pappas självmord. Precis som jag talade Ulrika på Expoplatsen och hon läste också inledningen av sin bok. En riktigt stark inledning som berör alla, vågar jag säga.

Våra grannar på mässan, det vill säga de som hade borden bredvid oss, var också mycket trevliga bekantskaper. På ena sidan fanns Eva Månsson från Isaberg förlag och på andra Bosse Bjelvenstedt. Bosses böcker om promenader i London lockade mig så mycket att jag köpte Great London Walks av honom, för vi ska till London i mars nästa år och då kan det vara kul med lite ny input, för vi har trots allt varit där några gånger förut. Jag köpte inget av Isaberg förlag, men jag måste säga att böckerna är så snygga i både färg och form att jag likaväl kunde köpt en av varje – riktigt fina böcker att både äga och ge bort som present.

Nästa år är det Halmstad som står för värdskapet och planen för Grim förlag är självklart att vara med igen. Då med varsin ny bok från Annika och mig.

Tack för i år och välkomna igen nästa år!

 

Välkomna på Halländsk Bokmässa

IMG_8466Bokmässor är alltid roliga och på lördag är det dags för den halländska. I år äger den rum på Kulturhuset Komedianten i Varberg. Min förläggare Annika Bengtsson och jag kommer att finnas i Grim förlags monter hela dagen mellan klockan 10 och 16 och vi hoppas på många spännande och trevliga möten med såväl gamla som nya läsare.

Klockan 15.20 kommer vi dessutom att prata om min reportagebok Våra älskade orkade inte leva på Expoplatsen.

IMG_2060Även Ulrika Jannert Kallenberg kommer att prata om sin bok på samma ställe klockan 12.00 och den har samma tema som min, nämligen självmord. Hennes debutbok heter Döden ingen talar om och handlar om hur det var att växa upp i skuggan av sin pappas självmord. Hon hade kunnat vara en av de anhöriga i min bok, för just den typen av historia har jag tyvärr inte med. Ulrika fick nämligen inte veta någonting under hela sin uppväxt om sin pappa eller om hans död. Och då dog han ändå när hon var fyra år, så det fanns gott om tid.

Men allt på bokmässan är förstås inte bara självmord. Det kommer att vara många förlag och författare där och utbudet är väldigt brett.

Precis som i Grim förlags monter – där finns som alltid lite av varje och varenda bok är synnerligen läsvärd. Alla tio titlar syns på bilden ovan och jag kan rekommendera dem allihop. Dessutom säljs de förstås till oslagbara mässpriser denna lördag.

Varmt välkomna!

Lyckad kampanj

IMG_4012Förra helgen drog jag igång en Facebookkampanj för att hjälpa min före detta arbetskompis Sanjin Pejkovic i hans arbete för att samla ihop pengar för att hjälpa människor som flyr från skräck, krig, våld och hot. Sanjin åker till Belgrad den 22 december och kommer troligen att bege sig mot Bulgarien och jobba där över julhelgen. Hans osjälviska insats för människor i nöd berörde mitt hjärta så djupt att jag, efter att ha bollat idén med min förläggare Annika Bengtsson på Grim förlag, bestämde mig för att sälja Våra älskade orkade inte leva till kanonpris och sedan skulle förlaget skänka tio gånger så mycket som böckerna inbringade.

Kampanjen blev en succé och beställningarna tickade in i jämn takt. Min förläggare brukar säga att man säljer böcker en och en, men i det här fallet stämde det inte riktigt. Någon köpte två och någon köpte faktiskt till och med tio stycken på en och samma gång. Totalt sålde vi närmare 50 böcker och det är vi väldigt nöjda med. Det är trots allt en bok om att vara anhörig till en, två eller till och med tre familjemedlemmar som tagit sitt liv, så även om den är lättläst är det inte direkt en feelgoodbok, så varje köp ser vi som genomtänkt och då blir vi extra glada och stolta.

Två beställare köpte dessutom boken till ett betydligt högre pris än vad jag angivit så det blev ett välkommet tillskott som vi tackar särskilt för. Jag har också bestämt mig för att själv plussa på summan med ytterligare tio kronor per såld bok, så förlaget och jag skänker en tjuga för varje bok som såldes i kampanjen. Dubbelt så mycket pengar till människor som verkligen behöver det, alltså.

Dessutom känns det bra att kampanjen sågs av nästan 13 000 människor och delades över 60 gånger och det är jag jätteglad över för det är en viktig bok som förtjänar att uppmärksammas.

Pengarna kommer att gå direkt till de behövande utan omvägar och utan administrationskostnader och de kommer att användas till bland annat jackor, stövlar och kanske någon leksak till några barn på julafton. Jag är övertygad om att Sanjin kommer att förvalta pengarna mycket väl.

Tusen tack till alla er som bidragit till att några medmänniskor som vi inte känner får en lite, lite bättre jul – både ni som köpte Våra älskade orkade inte leva och ni som delade kampanjen på Facebook.

Tillsammans gör vi skillnad – tusen tack!

(Den vackra ängeln på bilden är tovad av Tina Olsson)